Författare: Mona Dahlgren

Marsvinets vård och skötsel (omfattande översikt av hur man bäst sköter sina marsvin enligt Monica Willnerth)

Marsvinets hälsa

Marsvin är nog det aktivaste vanliga smådjuret vi har som husdjur, men de ser väldigt stillsamma ut
när de sitter instängda i en liten bur.

Det är svårt att föreställa sig att de inte vilar mer än 5 minuter och sedan återgår till den vanligaste aktiviteten: födosöka-undersöka. De är i rörelse större delen av dygnet eftersom de inte har några viloperioder som är längre än korta pauser.

En kanin vilar mycket mer än den rör sig.

Det spelar ingen roll hur mycket yta de får att röra sig över. Dagtid är de som mest stillsamma. Kväll och morgon är deras viktigaste rörelseperiod. En råtta ser man knappt på dagen. Marsvin är däremot alltid i rörelse om de får tillräckligt mycket utrymme.

En råtta eller kanin rör sig inte mycket mer om de får gott om utrymme. Aktiviteter med artfränder och
möjlighet att röra sig över ganska stora ytor är en av förutsättningarna för ett friskt marsvinsliv.
Den andra förutsättningen för att kunna vara frisk är rätt mat. Mat motiverar även marsvin att röra sig.

En annan faktor som vi aldrig får glömma:

Marsvin är sociala djur som givetvis måste umgås med artfränder. Utan artfränder minskar aktiviteten i buren drastiskt, men försvinner inte helt om buren är stor och inredd med både mat och fasta föremål. Den fysiska kontakten är viktig och alla marsvin behöver en flock. Den minsta godtagbara flocken består av 2 individer.

Marsvinets mat

Marsvinens mat är deras viktigaste försäkring för att de inte ska bli sjuka. Tyvärr så är det den
absolut vanligaste orsaken till ohälsa också. Man tror att man gör en god gärning när man köper den
dyraste marsvinsblandingen i djuraffären. Istället hade en tur ut på landet för inköp av en fin grön
väldoftande höbal varit ett bättre val. Marsvin ska inte ha så mycket grönsaker av olika sorter att de
tex börjar rata morötter. Morötter ska både människor och marsvin äta varje dag! En normalstor
morot innehåller hela c-vitaminbehovet för ett dygn.

Basfoder:

Hö som är grönt och luktar gott. Hö skall helst förvaras kallt. Hö som förvaras i rumstemperatur blir styvt och lite stickigt. Jag misstänker att en del abscesser har sin upprinnelse i sår som marsvin får när de äter vasst hö. De förpackningar som finns i djuraffärer och matbutiker med någon brunaktig tuss med tunna grässtrån kan man knappast kalla bra foder. Hö skall skördas varma, torra dagar. Sedan skall det torka snabbt. Då får man grönt mjukt fint hö.

Torkar man hö själv,

vänder man det flera gånger och packar det i papperssäckar under dagens varmaste timmar. Man
kan om man vill bara torka lite godsaker för att servera under den gräs-fria årstiden. Maskrosblad, klöver,
groblad och mycket annat går bra att torka. Nässlor innehåller en del mineraler, speciellt järn, och
kan torkas varma dagar och förvaras till vintern. Nässlor är inte brännande när de torkat. Marsvin har olika åsikter om vilket hö som är godast. En del gillar tunna strån men de flesta tycker nog bäst om mjukt timotejhö. Är någon i familjen pollenallergiker torkar man hö innan gräset gått i blom.

Grönsaker, fördelar nackdelar.

Färska grönsaker serverar man två gånger om dagen. Det räcker. Ge ett antal basgrönsaker så att de
inte börjar rata de viktiga grönsakerna. Gräs kan ersätta grönsakerna den årstiden tillgång finns. Det
är inte bra att små-mata marsvin. De ökar i omfång då! Små-matar man med grönsaker med stort vatten-innheåll är risken större för magproblem. Smala marsvin kan man däremot mata många gånger för att få upp dem i hull. Välj inte sallad då, utan morot, vitkål, selleri, kålrot, salladskål tex. De blir bortskämda och ratar de grönsaker som är bäst. Tänk på att de c-vitaminrika grönsakerna också är rika på Calcium. Varierar man tillskotten så är det inget problem för ett friskt marsvin som inte äter pellets eller marsvinsblandningar. Broccoli är en c-vitamin och calciumrik grönsak. Paprika
gillar många marsvin väldigt mycket. Tyvärr används mycket bekämpningsmedel i paprikaodling.

Gröna bladgrönsaker

Grönkål är mineralrik och c-vitamin med. Salladskål är bra att variera med. Persilja är också en
calciumrik grönsak men väldigt populär bland marsvinen. Mina marsvin skulle gärna äta
isbergssallad varje dag men det skulle säker kunna påverka deras hälsa negativt De gillar Mangold
men jag hittar bara importerad mangold i butikerna. Har man en liten jord bit eller en rymlig
balkong kan man odla lite där. I England har de en speciell sort som bildar rotknölar och det är de
som man använder till marsvinen, inte bladen i första hand. De gillar sallad av de flesta sorter.

Frukt

kan man ge lite då och då. De flesta marsvin kan äta äpplen utan att få munsvamp (länken behandlar svampsjukdomar som begrepp MK.not).

Men se upp!

Tomater kan också ge munsvamp. Det är med all säkerhet en ärftlighet inblandat eftersom det har
varit vanligare på Abessinier än andra raser.

Man ska aldrig göda något marsvin med kraftfoder. De enda kraftfoder man kan vara generös med
är kornkross och kli.

Slänger man ner en tuss hö till ett underviktigt marsvin 6-7 gånger om dagen kommer marsvinet också lägga på sig vikt om det inte är någon sjukdom som hindrar dem för att ha en normal vikt. Varje gång man lägger ner nytt hö kommer marsvinet äta lite bara för att det kom något nytt i buren.

Kraftfoder

Den här kategorin har en plats i marsvinens liv men endast som frön och säd. Kraftfoder har stor
betydelse för fodertillverkare och zoobutiker däremot. Jag säger att det finns nästan inget ofarligt
ätbart till marsvin i djuraffärer. Förr såldes havre och det var väl acceptabelt. Hö är faktiskt det enda
ätbara man kan köpa där. Det går alldeles utmärkt att ge bara kli om man har ett överviktigt marsvin.
Kli innehåller väldigt lite energi. Det är bra för marsvinets tarm. Kornkross är inte heller energirikt. Det gäller att hitta kross som inte är alltför dammigt. Man kan ge lite havre och då kan man tom välja helhavre så får de nöjet att skala frö. Man kan tänka sig att marsvin i sin naturliga miljö äter lite helt frö eftersom de kan skala havre. Korn är ett hårt sädesslag som måste krossas för att bli ätbart.. Har man smala marsvin kan man tillsätta en tsk vetegrodd /
marsvin i kligröten. Konvalescenter kan få lite sojamjöl i kligröten.

Pellets

Avstå från det! Jag godkände tidigare Oxbow men inte alla marsvin klarar av ens det. Det är dumt att kasta pengar på något som de inte behöver och som de riskerar att få urinsten av. Eftersom det
mesta de äter innehåller lite calcium så blir det sammantagna calciumintaget för högt även när man
ger pellets med godtagbar calciumhalt.
Marsvinsgodis
Här är en kategori som zoohandeln försöker hitta inkomstkällor i. Tyvärr så får vi göra dem
besvikna och säga att marsvinsgodis är grönsaker. Det som kallas godis i Zoo-handeln är sådant som
man ska ha varningstext! Alltså: Skadligt för marsvin!

Foderbyte

Det varnas för snabba foderbyten i böcker och av veterinärer. Jag har aldrig sett att det hänt något med marsvinen när jag plötsligt utfodrat med en massa gräs eller grönsaker.

En enda gång har jag fått en reaktion på foder generellt i flocken. Havren tog drastiskt slut och det tog flera dagar innan jag kunde köpa ny havre. När jag väl fått hem havre råkade jag samtidigt ge äpplen. Jag var väl frikostig med havre. Nästa dag såg tio marsvin ut som ballonger och en avled. De övriga fick kolsuspension och var återställda på några timmar. Det var 30 år sedan och det har inte hänt igen. Diskmedel fungerar också bra vid gasbildning. Det tar bort ytspänningen! Alltså de krafter som håller ihop tex en vattendroppe.

Diarré

Jag har dock sett att marsvin som äter fabriks-producerat kraftfoder får mag/tarmproblem som jag
aldrig sett hos mina. De får lös avföring, återkommande diarréer. De kan inte äta gräs och bladgrönt
och även vissa grönsaker utan att magen kommer i olag. Jag har rekommenderat tarmbakterier och
Aloe Vera-juice till de här marsvinen. Ibland har det varit nödvändigt att ge lite cortison för att
dämpa inflammationen i tarmen. Givetvis måste man utesluta allt som zoo-handeln säljer och som
skall vara anpassat för marsvin. Kornkross brukar de kunna äta. Det har låg fetthalt jämfört med
havre. Jag har lite vete i min blandning som är hönsfoder.

Några gånger eller rättare sagt ganska många gånger, har jag fått frågor om marsvin som blivit
mycket sjuka och när vi gått igenom möjliga orsaker har de ätit marsvinsblandningar av den
färggranna sorten. Uteslutning av fodret har haft ganska snabb effekt. Då har det varit både längre
sjukdomsperioder och korta akuta. Marsvinen har haft diarré och avföring som alltid varit lite lös,
dåligt hull och håglöshet. Man kan inte nog många gånger påpeka att marsvin ska ha en enkel kost
med bara lite kraftfoder. Kornkross äter de bara en liten mängd av i regel vilket betyder att man kan
ha en skål stående i buren hela tiden.

Kompisar

Marsvin behöver marsvin. Marsvin behöver inte den sociala kontakten med människor. De behöver
oss bara för service såsom mat – distributörer och städning. Det skulle de sköta själva om de bodde i
naturen. Nu har de med människans hjälp hamnat i en miljö som inte är naturlig. Ett marsvin som
plötsligt blir ensamt begränsar snart sin aktiva tid 3 till det minimala. Ju större buren är desto mer
aktivitet men alltid mindre än när grisen inte var ensam.

Buren

Jag brukar kalla buren marsvinens lilla fängelse. Den begränsar verkligen marsvinets liv. Man lever
med ständigt dåligt samvete eftersom hanarna som inte är kastrerade inte kan ingå i flocken med
honor.

Min syster köpte ett marsvin i en zoobutik som finns än idag (zoobutiken förstås!) kan nämnas som
parentes! Givetvis en ensam hona. Det var på 60-talet. Pappa byggde en bur till henne. Överdelen
var avtagbar så hon fick mycket frihet. Hon fick under övervakning även träffa syrrans kompis
marsvinshane. På den tiden hade många en låg låda med spån och hö söm ofta ställdes under en
säng eller en möbel. Marsvinet fick sedan gå som det ville! Många hade hona-hane men de flesta
bara ett marsvin.

Så kom industrin som byggde färdiga djurburar. Då försvann friheten. Tyvärr så blev burarna så
små att marsvinen kunde knappt ta fem steg. Hus var faktiskt fortfarande vanligt. Det hade vårt
första marsvin med. En självklarhet på den tiden. Jag och en vän med marsvin bedrev en kampanj för större burar och inredda burar. Nu har vi hamnat på sent 80-tal och början av 90-talet. Vi skrev remisser till Jordbruksverket för smådjurssidan, i de allmänna råd och föreskrifter som var under utarbetning på den tiden. Vi var med i flera
föreningar så vår text slog igenom. Det enda som utredaren inte godtog var våra krav på burstorlek
då industrin ville sälja små burar.

Genom Internet så har intresset för inredda burar och stora burar ökat. Tyvärr är det svårt att
påverka zoo branschen. Kunskapen om de djur som säljs är nästan obefintlig. Ingen vet att marsvin
är ett så rörligt djur.

Bygg buren själv

Det bästa man kan göra är att bygga en bur själv. Då kan man få en marsvinsvänlig form på den och
tillräckligt med yta för att kunna inreda den. Marsvin trivs faktiskt bäst i kvadratiska burar. Då har
de djup i buren för att kunna retirera när de vill vila sig. De kan röra sig i flera riktningar. Lösa hus
tar större plats än fasta hyllor som alltså är monterade på bur-väggen. 1m x 80cm fungerar faktiskt.
Det är inte så stort men marsvinen rör sig i den formen. Om det finns möjlighet att hålla en golvflock så är det alltid bäst.

Glöm inte att de behöver gömma sig.

Viktigt att det finns avgränsade hus om de blir rädda så de inte ´staplar upp’ sig på varandra med risk
för skador på främst ögon.

Vanliga sjukdomar

Lunginflammation är en mycket vanlig dödsorsak. Bakterier finns alltid så blir marsvin utsatta för
drag och även stress så finns risken där. Lunginflammation kan komma sekundärt vid andra
sjukdomar. Lunginflammation ger inte tydliga symptom, varken hos människor eller marsvin. De
sitter stilla och har lite rest päls. Ibland kan man höra att andningen är tung men för det mesta märks
ingenting på luftvägarna 0m man inte använder stetoskop. Tveka aldrig att ge antibiotika. De dör
inte av antibiotikan men av lunginflammation. Det är extra viktigt att hålla marsvin med infektioner
varma för att de inte ska behöva slösa energi på att hålla sig varma.

Urin-sten, urinvägsinfektion och njurproblem

Varför tre sjukdomar i samma textavsnitt? De hör samman och oftast börjar det med en
urinvägsinfektion som inte ger sig. Så fort man slutar med antibiotika så får marsvinet tillbaka
urinvägsproblemen. När man behandlar marsvin som har urinvägsinfektion så bör man samtidigt ge
tranbärsjuice. Lingon lär fungera ännu bättre. Eftersom mina djur aldrig får urinvägsinfektioner så
får jag aldrig prova! Jag har däremot behandlat inackorderingar och använt tranbärsjuice. Glöm inte
heller att se till att de dricker vatten.

Marsvin som äter en kalciumrik diet, läs pellets, har större benägenhet att få urinvägsinfektioner.
Det kan räcka att de utfodrats med pellets en kort period som ungar. Djur som ätit pellets länge kan
få urin-sten efter lång tid sedan pelletsutfodringen upphört. Man kan säkert hitta faktorer som
nedärvs och på något sätt underlättar bildandet av stenar. Det finns inte så mycket kunskap eftersom
ingen forskning har bedrivits.

Urinsten har alltså nästan alltid bildats efter urinvägsinfektion. Nu vet vi att kärnan i urinstenen ofta
innehåller bakterier. När marsvin har upprepade urinvägsinfektioner så kan de till slut få problem med njurarna.
Njurarna kan vi inte reparera. En annan orsak till urinvägsinfektion kan vara att marsvinen har tyg och fleece mysprodukter i buren som snabbt blir våta och där urinen blandas med avföring så kan bakterier hamna på fel
ställe! Det enda vi verkligen kan använda som tyg att vila på är vetbed eller fiberfäll. Vätskan passerar ut genom produkten och ytan förblir torr. Den är inte fuktsugande. Vi kan användatygprodukter när marsvinen flyttas eller ligger i knät.

Hud och parasiter

Marsvin drabbas då och då av parasitangrepp. Några parasiter skadar inte marsvinen men kan ge
klåda så att de kliar sig så att pälsen skadas. Static lice, som inte alls är en lus, ger mycket lite påverkan. De kan bli lite irriterade om de har mycket kvalster i pälsen så att pälsen känns smutsig. Pälsätare ger tydlig klåda men inga andra symptom. Lättast av allt att bli av med!

Sellnic Marsvinsskabb,

måste alltid behandlas med receptbelagda läkemedel. Det är ett kvalster som inte kan diagnostiseras utan att ta en biopsi, men man kan förutsätta att det är det problemet på de symptom som uppträder. Här gäller att inte tveka att behandla eftersom marsvinen lider och kan dö. De dör inte av de läkemedel man använder och det är viktigt att aldrig glömma.

Svampinfektioner, till exempel ringorm

Svampinfektioner ställer till med stora problem och det finns flera att välja på! Ringorm är en av
dem. Svampinfektioner ger alltid pälsförlust. Då är det inte alltid pga av klåda utan skada i
tillväxtzonen. Marsvin med svampinfektioner kliar sig oftast. Ringorm läker oftast ut av sig själv men det är bäst att behandla med svampsalva från apotek eller med Intrafungol som är receptbelagd medicin. Djuren är bärare och kan smitta andra ganska länge utan att själva visa symptom.

Fungoralschampo och liknande från apotekens mjällavdelning är lämpliga att använda. Tyvärr
måste behandlingen upprepas under en period för att resultatet skall vara bestående. Jag vet att man
doppar marsvin i Vircon S, som är ett effektivt desinfektionsmedel mot svamp och bakterier. Det finns
tom som schampo. Jag undrar om det är pålitligt att använda? Jag skulle aldrig använda Virkon
direkt på marsvin. Man kan mycket väl använda det till rengöring av burar. Det används i alla
miljöer som behöver desinfekteras. Tom med förskolor.
Det är alltid bra att bada marsvin regelbundet men i snälla icke medicinska schampon om de inte
har någon åkomma som behöver behandlas. De blir smutsiga och man behöver inte vara rädd för att
de ska frysa för att man badar bort skyddande fett när de bor i rumstemperatur.
Sår under foten och svullen fot.
Äldre djur har en viss benägenhet att få infektioner i trampdynor. Det blir djupa sårinfektioner.
Oftast är de ganska oberörda trots att foten är svullen. En del avlastar foten och har uppenbarligen
ont. Under behandlingstiden bör de smärtlindras. Det bildas en stor sårskorpa. Jag har behandlat
med streptocillinsalva som är avsedd för kossor med juverinflammation. Veterinärerna på
Roslagstull gillar inte den behandlingen men jag har aldrig sett något symptom som kan förknippas
med penicillin som marsvin får amfylatisk chock av vilket slutar med död! Det var en veterinär so

ordinerade det första gången. Han ansåg att det var säkert och uppenbarligen är det en säker
behandlingmetod. Det är inte bara två djur som behandlats med salvan utan många djur! Jag har
använt det i sår efter bettskador. Många har djur som inte varit i min ägo har fått salvan utskriven av
veterinärer på skilda platser i landet och behandlats framgångsrikt.
När jag behandlade så fick de ibland bandage men det är viktigt att de inte vill tugga på bandaget.
Använd endast ofarliga material. Alltså marsvinet skall vara under uppsikt. Jag har aldrig haft något
djur som tuggat i sig förbandsmaterialet. Dock hörde jag en otrevlig historia om ett marsvin som
fick en infekterad tå bortopererad. Veterinären glömde ta bort bandaget och det slutade med att
marsvinet tuggade på foten. Det gick inte så bra. Ibland har infektionen drabbat skelettet och då kan
man avlägsna skadade tår genom kirurgiskt ingrepp! Man klarar sig bra utan en tå!
Förlamad bakdel
Ryggskador kan se väldigt dramatiska ut men oftast så läker de men det kan ta flera månader för
marsvinet att kunna gå igen. Marsvinen äter som vanligt och är smärtfria. Ibland fungerar ett ben.
De hasar sig fram med hjälp av frambenen. Behandlingen består i att se till att de når vattenflaskan,
att de kontrolleras dagligen för att se till att de inte är smutsiga under magen av urin. Man kan gärna
ställa upp dem på alla 4 benen utanför buren på halkfritt underlag. Då försöker de gå och det ger lite
träning.
Jag har under årens lopp fått många samtal från djurägare som besökt veterinären och veterinären
ställer genast diagnosen marsvinsförlamning vilket är en smittsam sjukdom. De har tagit hem sitt
marsvin för att tänka över avlivning som rekommenderats. Jag har berättat att de inte behöver avliva
djuret och senare har jag fått rapporter om tillfrisknande, alla gånger. Marsvin kan sitta i sin lilla bur
och råka ut för en ryggskada. De behöver inte göra något akrobatiskt alls.
De som faller från hög höjd och skadar sig klarar sig oftast inte. Då är de allmänpåverkade i högsta
grad. Det rör sig säkert om organskador också. Det är en helt annan sjukdomsbild. Marsvin klarar
fall om de faller på rätt sätt. Givetvis ska man inte låta barn eller vuxna vara ovarsamma med
marsvin utan man ska alltid vara mer än försiktig för att undvika fall.
Huvudet hålls snett!
Orsaken är för det mesta en öroninfektion. Behandlas med antibiotik. Behandlar man inte med
antibiotika blir tillståndet konstant även om infektionen i örat läker ut så småningom.
Ibland kan man behöva cortison för att behandla inflammationen. Det här kräver veterinärbesök för
att få medicin. Alldeles nyligen satt en omplacering plötsligt med ett förstorat öga och huvudet på
sned. Balansen var riktigt dålig. Jag gav henne cortison och antibiotika och efter två dagar var ögat
normalt. Balansen har gradvis blivit bättre men efter några veckor är hon riktigt bra. Cortison har
snabb effekt på inflammation.
Pasteurella multicoda
Den här bakterien är mycket besvärlig om den aktiveras och förökar sig. Kaniner har i stort sett
alltid den här bakterien. Marsvin kan smittas om de kommit i kontakt med kaniner. Nu är det så att
både hund och katt kan ha den. Friska marsvin drabbas inte spontant utan det är när de tex får en
abscess, urinvägsinfektioner, luftvägar mm. Den svarar på antibiotika. Tyvärr så verkar en del
överleva så snart är djuret sjukt igen. Utsikterna att marsvinet skall bli friskt för gott är väldigt liten.

Jag har alltid haft kaniner och de har den här bakterien men mina marsvin har inte drabbats av svåra
infektioner, väldigt lite abscesser, inga urinvägsinfektioner. Urinvägsinfektioner får visserligen inte
mina marsvin. Jag har marsvinsvänner som drabbats av bakterien vilket fastställts genom odling.
Alla infektioner deras marsvin drabbas av är svåra att bota. Lungproblem är vanliga. Infektioner
som återkommer. Jag gjorde odling på en kanin som inte blev av med sin infektion och då fick jag
veta att de hade just den bakterien. Jag har sedan ganska många år alla kaniner utomhus och ser en
tydlig minskning av antalet marsvin som får lunginflammation.

Hälsokontroll och friskvård av Monica Willnert och Mia Winge

Hälsokontroll och lite friskvård, Marsvinets vård och skötsel

Titta noga, känna, öppna munnar, ”bläddra och blåsa” i pälsen.

Här får du en kort vägledning för att göra en ”rutinhälsokontroll”.

För att ha en så stor chans som möjligt att tidigt upptäcka om marsvinen är sjuka är det en god hjälp att göra ”rutinhälsokontroller” med jämna mellanrum. Du kan inte göra dem för ofta. Åtminstone en gång i veckan skulle jag rekommendera.

Vad ska du då göra? Titta och känn på dina marsvin noga så att du vet hur de ser ut och känns när de är friska. Det är alltid lättast att lära sig hur ”normaltillståndet” ser ut och sedan hålla utkik efter allt som känns och ser annorlunda ut.

För att få lite ordning på vägledningen så delar vi in undersökningen i fyra avsnitt:

Huvud, kropp, hud och päls samt tassar.

   Huvud

Ögon:

Ögonen ska vara klara och pigga. Se upp med ögon som rinner, knips ihop, har röda slemhinnor eller färgförändringar i ögat!

Öron:

Öronen ska vara rena (förutom möjligen lite öronvax) och ”luktfria”. Ytterörat ska vara mjukt och fint. Se upp med ”dålig lukt” och gegga, skorviga ytteröron och/eller fransiga ytterkanter på öronen!

Nos:

Nosen ska vara torr och ren. Se upp med skorpor, rinnande näsborrar och nos som låter täppt.

Mun:

Läpparna ska vara torra och mjuka! Se upp med skorpor runt munnen eller sprickor i mungiporna och hakor blöta av saliv.

Tänder:

Öppna munnen och ta en titt på framtänderna. De ska vara jämnt slitna och rena. Se upp med för långa tänder, trasiga tänder, tänder som slitits snett och/eller gegga runt de övre framtänderna.

Kropp:

Känn över hela kroppen och kontrollera att där inte finns bulor, knölar eller sår. Väg marsvinet och anteckna vikten så ser du på ett tidigt stadium om marsvinet tappar vikt av någon anledning.

Stjärten:

Vänd på marsvinet och kontrollera att det är rent och torrt runt stjärten. Se upp med kissig päls/blöt stjärt, ”gegga” runt könsöppningen på honor, dålig lukt, håravfall och löst bajs. Hanar över 1 år kan få en klump av avföring i ändtarmsöppningen. Klumpen måste avlägsnas. Hanar som råkat ut för detta måste kontrolleras livet ut.

Hud och päls

Bläddra igenom pälsen och titta efter att huden inte är mjällig, skorvig eller irriterad. Titta efter små sår och ohyra. De vanligaste sorterna av ohyra som lever i pälsen är pälsätare och static lice. Pälsätare ser ut som små ålande maskar och static ser ut som pyttesmå pärlor uppträdda på hårstrået. Blåser du på prickarna så försvinner de inte (vilket damm, mjäll m.m. gör). 

Hittar du sår och päls-lös hud så kan det vara ett tecken på sellnic – ett kvalster som lever under huden. Sök genast veterinärvård.  Om huden är mjällig och irriterad kan det vara någon form av svamp. Ett vanligt tecken på svamp är att man lätt drar loss hårstrån där det följer med en hudflaga/mjäll vid hårstråets bas. Klåda är symptom för både ohyra och svamp.

Marsvinsklubbens notering: Loppor

Om du har långhåriga marsvin så är det bra att se efter så att inget ”skräp” sitter fast i pälsen. Det blir lätt tovor då.

Klipp pälsen på bakkroppen kort. 

Klor och tassar:

Se till att klorna är korta!

Trampdynorna ska vara mjuka och ”lena”,  titta efter små sår, rodnader och förhårdnader (nästan enbart på framtassar). Förhårdnaderna är ”död hud” och växer ut som små sporrar/krokar.

Klipp av dem en liten bit ut från trampdynan. Det gör inte ont. Det finns varken blodkärl eller känsel i dessa. Om förhårdnaderna får sitta kvar och bli långa kan de fastna och rivas av. Då är det risk att det uppstår små sår som kan bli infekterade. Smörja gärna tassarna med någon mjukgörande salva utan parfym eller med någon vegetabilisk olja (t.ex. olivolja).

Friskvård

Du kan göra en del saker för att hålla dina marsvin i trim – förutom att utfodra rätt och se till att de får utlopp för sitt rörelsebehov.

• Gör försiktigt rent ytteröronen med en bomullstops. 

• Smörj gärna trampdynor och ytteröron med mjukgörande kräm utan parfym (finns på Apoteket eller i hälsokostbutiker) eller med en vegetabilisk olja (t.ex. olivolja).

• Bada marsvinen minst 4-5 gånger om året i schampo .De är inte känsliga för olika typer av Schampo så          man kan använda sitt eget.

• Borsta eller kamma dina marsvin. Långhåriga marsvin behöver pälsvård ofta medan korthåriga marsvin egentligen inte måste borstas. Du kan likväl borsta dem då och då med mjuk borste om de tycker om det. 

Det kan vara mysigt för både matte/husse och marsvin. Långhåriga marsvin klipper man helst så ingen päls når marken och pälsen runt bakdelen skall vara ca 1 cm.

Peruan Alpaca Merino får lätt tovor när pälsen blir lång. Då är det bättre att klippa förebyggande. 

•   Klipp bort eventuella tovor i pälsen eftersom de medför obehag för marsvinen. Har du långhåriga marsvin som inte ska ställas ut kan du med fördel klippa pälsen runt stjärten. Den blir annars lätt smutsig och tovig. Det kan vara en fördel att klippa pälsen kort på hela kroppen men lämna 1,5 -2 cm. Det är skönare för marsvinen att inte ha stubb när de klappas. Det är lätt att böja hårstråna åt fel håll om pälsen är mycket kort. Det är obehagligt. 

• Klipp klorna regelbundet ungefär var fjortonde dag. Klipper du lite och ofta så behöver du inte vara rädd att behöva göra en ”storklippning” och klippa i pulpan.
• På ljusa klor ser man pulpan – ännu lättare om du har en stark lampa att rikta mot tassen så du ser klon i ”motljus” eller utnyttjar sol/dagsljus. Är klorna mörka så är det lite knepigare. Ett trick är att sätta an klotången där man tänker klippa och så bara trycka till lite lätt. Är man för nära pulpan brukar marsvinet reagera med att ”säga till” eller rycka åt sig tassen.
• På baktassarna kan man lättare se undersidan av klorna. Håll marsvinet vilande på din ena underarm (vänster arm om du är  högerhänt). Marsvinet ligger på mage på din underarm och så kan du ”klämma fast” marsvinet med dess sida/rygg mot din mage. Nu kan du lätt titta under baktassarna. Ofta ser man en liten ”skåra/fördjupning” på   undersidan av klon där det inte finns någon pulpa. På äldre marsvin som fått grövre klor kan det vara svårare     att se den här skåran. Marsvin kan få nagelsvamp och då flisar sig klon lite och ser förkalkad ut och spröd ut. De flesta marsvin har inga problem men det går inte att hitta pulpan! Prova då med ett lite ”knip med tången” innan du klipper. 

Hittar du något konstigt? Om du ser eller känner något som inte är ”som vanligt” bör du självklart kontakta en marsvinskunnig  person och/eller en marsvinskunnig veterinär. 

/ Mia Winge & Monica Willnerth 

Marsvinshjälpen

www.marsvinshjalpen.se

Viss korrektur och redigering: Marsvinsklubben