Publicerad den Lämna en kommentar

Vad ska marsvinen äta?

Fritt att dela.

Information och Råd från Marsvinshjälpen


www.marsvinshjalpen.se


Text: Mia Winge

Fri tillgång till hö av bra kvalitet hela dygnet. Hö ska vara väldoftande, grönt och inte vasst och
stickigt, gult (kan vara fjolårshö då, åtminstone om det köps på hösten). Bra om det finns ax med
frön för då är det förstaskörd. Serveras direkt på burgolvet. För att komma ned i pris och kvalité-
köp gärna en hel bal om du har utrymme att förvara den. Hö skall aldrig förvaras i stängd
plastpåse. Förvaras det inomhus kan det vara bra med papperssäck
Grönsaker och rotfruker
Både ”röda och gröna” grönsaker och rotfrukter varje dag. Bra ”marsvinsgrönsaker” är :
 morot, gärna med blast
 broccoli
 vitkål
 grönkål
 palsternacka
 rotselleri
 blomkål med blast
 sallatskål
 brysselkål
 Mangold
 stjälkselleri
 rödbetor, även blasten
Grönt utifrån
Under sommarhalvåret finns det mycket bra marsvinsmat att plocka utomhus tex. gräs, klöver
(plocka främst vitklöver men rödklöver i liten mängd går bra), daggkåpa, groblad, maskrosblad,
kirskål/kers, röllika, Vitmåra och stormåra, tussilagoblad. Lite kvistar från äppelträd, rönn, sälg är
bra sysselsättning att gnaga på. Det här är grönt som är lätt att känna igen och kända växter för
de flesta
Kraftfoder
Kornkross och kli är bra kraftfoder. Man kan ge lite hel havre eller havrekross tillsammans med
kornkross. Ge 1/2dl säd per dag till vuxna djur. Flingor av olika sädesslag och basmusli utan
socker och frukt, grötflingor. Kli är fiberrikt och bra för tarmen men bör blandas med lite vatten
för att det skall vara dammfritt och lätt att äta. Korn är ett hårt sädesslag och måste serveras
krossat. Kraftfoder skall ej vara processad föda. All processad föda har tillsatta ämnen och bland
annat kalcium och andra mineraler.

Publicerad den Lämna en kommentar

Marsvin och tyg.

Fritt att dela.


Marsvinsägare utgår alltid från sina egna önskemål när de ska ordna miljön för marsvinen. Det
handlar mycket om mys och vad är mysigare än att sitta med något varmt runt om sig tycker en
människa. Många placerar belysning i marsvinens burar och det minsta ett bytesdjur önskar är att
vara synlig! Marsvin slappnar också av av värme och kommer att ofrivilligt vila länge om de kan
hitta något som ger dem extra värme i buren som fleece och annat som är mjukt och som de kan
ligga under och i. När marsvin vilar avstår de tid till att äta hö och vara i rörelse. Man kan utan att
vara särskilt kunnig om marsvins hälsa förstå att ju mindre de rör sig ju tjockare blir de och
konditionen dalar. De kan bli sjuka av att vila bort sina liv!
Tyg har en annan mindre bra effekt också. Marsvin kissar och bajsar nästan alltid där de vilar. De
blir våta på mage och runt genitalier. Eftersom de kissar och bajsar på samma fläck så kommer
bakterier blandas med urinen. Bajs innehåller väldigt mycket bakterier och har marsvinen otur så
kommer de få upp bakterier i urinvägarna. Då kan de få urinvägsinfektion.
Jag har i många år hjälpt marsvinsägare att hitta ett svar på vad som orsakat marsvinen sjukdomar
och skador i miljön. Jag frågar alltid hur buren ser ut och jag vill veta vad de har på golvet och om
de har något annat materiel i buren. Dessutom undrar jag vad de äter. När allt i matväg var uteslutet
så kom jag på vad som kunde vara orsaken till plötsliga och ibland återkommande
urinvägsinfektioner. En familj gav marsvinen sina uttjänta tshirts som fick ligga i buren för att de
tyckte de ville ge dem något mysigt att ligga på. Då bad jag dem ta bort allt i tygväg och problemet
upphörde! Det var första gången jag förstod sambandet. Det har varit lösningen för kanske 100
marsvin eller fler med återkommande urinvägsinfektioner som ibland även utvecklade urinsten efter
några återfall. Det är några varje år som kommer med frågor de inte fått svar på av veterinären när
veterinären inte kunnat svara på varför de får urinvägsinfektioner.
Vill man ge marsvin något mjukt att ligga på så kan man köpa något som används till hundar so m
liggunerlag. Vetbed är en luddig med genomsläpplig botten där den korta pälsen sitter. Pälsen
släpper igenom vätska så ytan är torr. Man kan beställa på nätet och klippa till lagom bitar att lägga
på husen tex, Går också att ha i transportlådan men då ska man ha en tidning under.
Marsvinshjälpen har sålt många mysrullar i det materialet. Mia som startade Marsvinshjälpen
satsade på en dyrare och därmed bättre vetbed. Många är väldigt sladdriga med mjuk päls och inte
lika genomsläppande. Den hon har valt håller formen och ytan är torr även om den använts länge.
Rusta har sålt sådana billiga vetbed på deras husdjursavdelning.
Fleece har blivit väldigt populärt i marsvinsburar och är väldigt billigt. Man använder den ett tag
och sedan slänger man den. Den får en våt yta och luktar dessutom inte gott när den blir vår. Fleece
har gett många marsvin urinvägsinfektioner. De används dessutom istället för bottenströ vilket är
helt förkastligt. Marsvin skall kunna äta hö över hela sin bostad och kunna röra sig under sin
betestid. Marsvinsägare delar upp buren och en större del av buren saknar därmed stråfoder att beta.
Man lägger hö i en låda där de tvingas sitta utanför och äta helt stilla. De kan därför inte plocka hö
när de befinner sig på andra delar av buren vilket inte är naturligt beteende för marsvin. De skall
kunna röra sig och samtidigt äta, välja godaste stråna och gå vidare för att hitta något mer som
passar deras önskemål.
Det finns ytterligare ett argument för att inte använda fleece. Det är tillverkat av återvunna
plastmaterial och det är något som alla kan vara överens om att vi inte ska använda när vi kan
undvika det. Varje gång det tvättas släpps lite plast ut med vattnet.

Publicerad den Lämna en kommentar

Tarmproblem hos marsvin.

Fritt att dela


Eftersom många hör av sig till Marsvinshjälpen för att få ny kompis till marsvin som förlorat sin
kompis och även de som har frågor om vård av sjuka marsvin så får jag information om sjukdomar.
Ett väldigt otäckt problem har förekommit tre ggr under ett år och nu ännu en gång. Det kallas
Magatoni. ( Marianne Tornvall, Veterinären .nu)
Marsvin som matas, genomgår kirurgi, sövning av någon orsak har jag många gånger fått frågor om
varför de mår dåligt. De slutar helt enkelt äta. Jag har inte haft anledning att söva så många marsvin
själv och alla kastraterna har ätit på en gång och varit pigga. Jag har inte egna erfarenheter av det
här. Många matar sina marsvin förebyggande efter en sövning för att tarmarna ska arbeta och
magsäcken tömmas. Direkt redan hos veterinären för att inget skall hända. Tarmrörelserna kan alltså
upphöra och maten stannar där den är.
Det finns tarmstimulerande medel på apoteket som används på marsvin. Allt hittas på
barnavdelningen. Det anses att matning skall vara bra för att tarmarna skall arbeta efter ingrepp.
Samma sak skall kunna hända om ett marsvin inte har hö att äta. Jag ger mina egna endast lite
grönsaker eftersom jag har fått många indikationer på att de mår bäst om de inte får mängder av
grönsaker. Pellets och blandningar får de naturligtvis inte heller. Jag ger endast korn och havrekross
och kli blandat med vatten som kraftfoder. Primperan kan veterinären skriva ut som är
tarmstimulerande.
Sista fallet med tarmproblem var en marsvinshane som fick en ny kompis genom Marsvinshjälpen
för flera år sedan. Jag har träffat honom under åren. Han har inte haft hälsoproblem men familjen
som han bor hos var inte hans första hem. Han och kompisen var ute och knallade fritt på golvet
mycket och de var mycket hanterade. Tama och orädda. Han kom till veterinären för han hade en
infektion i luftvägarna. Prover togs och han fick antibiotika. Man kollade hjärtat Aptiten var bra och
han stödmatades med Critical Care. Han hann med flera antibiotikakurer. Bla Vibranord. En kväll
slutade han äta och inget bajs kom. Han orkade inget och nästa dag kom det upp mat genom
munnen. De åkte till veterinären igen och han fick somna. Men det som hände var att magsäcken
fyllts med mat som inte passerade vidare och även tarmarna var fulla. Då kommer födan upp genom
munnen och de försöker bli av med det. Tarmarna ska hela tiden röra sig och mata fram maten och
när de slutar göra det ligger allt kvar. Risken är stor att det blir gasbildning i tarmarna. Det kan gå
mycket fort så man måste genast behandla dem om man vill rädda deras liv. Processen kan sträcka
sig över flera dagar har jag förstått.
Det var genom Marianne Tornvall som lämnat den här informationen till ett par vars båda marsvin
dog med sådana symptom. Det var bröder och de var väl 4-5 år. Ca ett år mellan dödsfallen. Jag har
läst om många fall med samma symptom i marsvinsforum på nätet. Jag tror inte alla veterinärer
känner till det här men att se till att motoriken fungerar kan nog alla veterinärer. Behandling mot
gaser behövs också. Känner man till symptomen så kan man berätta vad det rör sig om och få hjälp
av även en veterinär som inte har utbildning på marsvin.
Monica Willnerth

Publicerad den Lämna en kommentar

Skötsel av matvägrande marsvin

Information och Råd från Marsvinshjälpen (Texten har ingen copyright så länge www.marsvinsklubben.se inte har uppdaterat den) 



Skötsel av matvägrande marsvin
Text: Monica Willnerth
Marsvin matvägrar när de är sjuka. För att ha en chans att överleva och bli friska måste de
matas och det man matar dem med måste ge dem tillräckligt med energi, vitaminer, mineraler
och vätska. Det räcker alltså inte med lite morotspure några ggr om dagen.
Födan man matar med måste vara flytande. Det betyder att man behöver en spruta (utan nål)
eller allra helst två. Bäst är 2ml till vuxna djur och 1 ml till ungar och mycket sjuka djur som lätt
kan få ner vätska i lungorna. På apoteket finns doseringssprutor som bland annat används till att
ge barn flytande medicin. De kan användas. De lämpliga rymmer 1ml.
Näringsdryck för människor kan utgöra basen i utfodringen. Det finns flera sorter. Apoteket har
Fortimel och Semper komplett näring i 2dl förpackningar. Det är förpackade tre och tre. Semper
är billigare. Köp en variant med bärsmak och inte choklad eller vanilj. Finns även mjölkfria men
de har lägre energiinnehåll. De är flytande och en förpackning kan stå öppnad i kylskåpet ett par
dagar eller också fryser man in allt utom dagsransonen i frysens iskublåda. Då kan man ta fram
ett par kuber till varje matning. En halv dl /dag kan man ge till ett vuxet djur. Det ger ca 250 kJ.
Man kan ge lite extra c-vitamin i form av askorbinsyra.
Ge alltid någon probiotika. Någon matsked bakterieberikad fil om dagen brukar räcka för att
upprätthålla en god tarmflora. Vanlig fil innehåller färre bakterier. Symbioplex från hälsokosten
är jättebra. Kapslarna bryts och man ger lite några gånger om dagen men ej tillsammans med
antibiotika. Aloe Verajuice har mycket bra inverkan på magen.
Dr Kousa risdiet är utmärkt att blanda i alla drycker så att de får en tjockare konsistens och ger
även extra näring. Det finns numera i vanliga livsmedelsbutiker. Oxbows Critical care fungerar
bra som näring till sjuka djur. Det är inte så lätt att få tag på om man inte bor i närheten av en
veterinärklinik. Jag brukar ha en liten påse Oxbow pellets hemma istället och mal pellets i mortel
och blöter upp dem före matning. De bibehåller vikten bra. Sojagrädde är effektivt och tolereras
av magen. Även havregrädde går bra. Havremust (Gyllenmust)som finns i alla mataffärer bland
välling och frukostprodukter har en utmärkt konsistens och fungerar väldigt bra som bas
matningen om man blandar den med lite Critical careOxbowpellets som malts i mortel och silats
genom tesil tex för att blandningen ska kunna dras upp i spruta. Jag använder sojamjölk istället
för vanlig mjölk och vatten vid kokningen. Man får då en veganprodukt!
Hövatten är ett utmärkt tillägg för att bibehålla tarmfloran. Lägg hö i ett glas vatten och låt det
stå över natten i kylskåpet. Sila nästa dag bort höet och blanda det med Dr Kousa risdiet till en
halvflytande konsistens så att det är lätt att dra upp i sprutan. Ge hövatten till marsvinet flera
ggr om dagen. Spara bara hövattnet 24 timmar, sedan är det dags att göra nytt.
Mixer är en bra hjälpreda när man har sjuka marsvin. Riv morötter, smula sönder broccoli och
vete eller havregräs och mixa det med hövatten. Man börjar med en mindre mängd grönsaker
och fortsätter att mixa tills det är en relativt tjock gröt. Man kan mixa lite banan eller melon och
pressa lite apelsinjuice men bara en gång per dygn. Lägg helst till blåbär när frukt mixas. Magen
kommer lättare i olag om man ger mixad frukt men de uppskattar det och det ger snabb energi.
Lite blåbär utan socker Lite druvsocker kan man ge då och då.

Publicerad den Lämna en kommentar

När marsvinen flyttat hem till dig

(Texten har ingen copyright så länge www.marsvinsklubben.se inte har uppdaterat den)

När marsvinen flyttat hem till dig
Så kommer man hem med nya liv och vet inte mycket om dem. Det finns några basala frågor man ska
ställa till den som överlämnar marsvinen i din vård.
Ställ de här frågorna:
Vad har marsvinen ätit?
Hur ofta har de fått grönsaker?
Är och har de varit friska?
Har de levt med andra marsvin?
Har de haft fri tillgång på hö?
Är de vänner?
Var kommer de ursprungligen från?
Många marsvin blir lite ängsliga när de kommer till en ny miljö. Äldre tama djur brukar däremot vara
ganska obekymrade över förflyttningen. Marsvin som är någotsånär trygga finner sig ganska snart i
sitt nya hem.
Marsvin som bott med många marsvin hos någon som inte hinner ge dem så mycket fysisk
uppmärksamhet måste man ge lite tid och arbeta mycket med första tiden. Rösten är ett redskap
man ska använda sig flitigt av. Varje gång man närmar sig eller passerar buren säger man något. Det
kanske låter konstigt men marsvin kommunicerar så mycket med sina läten. Det är naturligt att vara
uppmärksam på röster. Man kan sitta bredvid buren och ha lite godsaker med sig. Ta upp dem flera
gånger om dagen. Bäst är att tänka sig att fånga dem i ultrarapid. De tycker inte om plötsliga snabba
rörelser. Det är skrämmande. De är bytesdjur och reagerar med flykt i alla situationer där deras
medfödda rörelsemönster (instinkter) väcks till liv.
En bra metod att ge en unge trygghet är att låta kompisen vara ett tamt vuxet marsvin. Vuxna
marsvin som är vana vid rörelse och ljud från oss mänskliga varelser rör sig obehindrat redan från
början. Det lockar den unga ängsliga till att undersöka och leta mat. Jag fick tidigare under många år
samtal från nyblivna marsvinsägare som uppenbarligen köpt ett alldeles för ungt marsvin i
zoobutiken. De har helt enkelt inte vågat äta och röra sig i buren när de flyttat. Då var det ännu
vanligare att marsvin såldes ensamma. De här marsvinen riskerade att svälta och få vätskebrist.
Ägarna uppfattade dem som apatiska. Det fanns en tid då zoogrossister var oförsiktiga införskaffat
ungen hos en uppfödare ta kontakt och fråga om den inte kan få komma tillbaka en stund.
Det finns ett pålitligt sätt att kontrollera att marsvinen äter och det är vågen. Som ovan djurägare är
det inte lätt att tolka beteende, notera avvikelser och dra slutsatser. Vågen avslöjar alltid om
mattintaget upphört eller varit för lågt. Ungar ska gå upp lite varje dag. Vuxna ska inte gå ner mer än
några gram över en dag och det får inte vara kontinuerligt. Det införskaffat ungen hos en uppfödare
ta kontakt och fråga om den inte kan få komma tillbaka en stund.
Det finns ett pålitligt sätt att kontrollera att marsvinen äter och det är vågen. Som ovan djurägare är
det inte lätt att tolka beteende, notera avvikelser och dra slutsatser. Vågen avslöjar alltid om
mattintaget upphört eller varit för lågt. Ungar ska gå upp lite varje dag. Vuxna ska inte gå ner mer än
några gram över en dag och det får inte vara kontinuerligt. Det här gäller hela marsvinets liv. Visst
tappar en del marsvin vikt när de är över 6 år och då kan det vara någon sjukdomsorsak. Kanske inget
alarmerande eller något som påverkar livslängden.

Publicerad den Lämna en kommentar

Monicas skötselråd av marsvin!

copyright på bild (får delas med angivande av källa www.marsvinsklubben.se)

Skötsel av marsvin

Marsvin är personliga, pratsamma och lätta att få tama. Att ligga i ett varmt knä  marsvin lär dig sig när de upptäcker att det är varmt. De trivs med värme och värmen gör dem avslappnade och de kan nästan somna. De låter sig klappas men avstår hellre från den kontakten.

Husdjuren skall trivas och då måste vi veta hur de lever i frihet. De här frågorna bör man ställa sig:

  1. Lever djuren ensamma eller i flock?
  2. Vad äter de? Hur ofta äter de?
  3. Är de rovdjur eller bytesdjur?
  4. I vilken miljö och över hur stora ytor rör sig djuren?                                                                                           

1)  Marsvin lever i flock

Djur som lever i flock måste hållas tillsammans med djur av samma art för att de skall vara trygga och vara aktiva. Marsvin är typiska flockdjur och behöver  individer av samma art för att kunna kommunicera, vilket är det viktigaste i ett marsvins liv jämte maten! Marsvins säkerhet är flocken där de är många tillsammans och mindre risk att den enskilda individen skall bli fångad och dödad. Marsvin skall alltid vara minst två. Det går utmärkt att ha både hane-hane(nästan alltid!) eller hona-hona. Man kan inte hålla hona-hane tillsammans hela tiden för honan klarar inte att ständigt vara dräktig och samtidigt dia ungar, vilket skulle ske om honan och hanen ständigt levde tillsammans. Risken att honan avlider är mycket stor. Kastrerad hane är ett bra alternativ och då kan man utöka flocken med fler honor.

2)  Vilda marsvin äter gräs, frön och örter som finns i deras naturliga miljö i Sydamerikas gräs- och buskområden… och de äter hela dygnet.

Sällskapsmarsvin skall ha fri tillgång på hö av god kvalitet som fylls på minst 2 gånger per dag. Det är höet som marsvinen ska äta sig mätta på och det ska serveras direkt på burgolvet. Höhäckar skall man inte använda. Det är onaturligt och ger inte den stimulans som hö på burgolvet ger. De kan gömma sig, i det och välja ut de godaste delarna och det viktigaste av allt vandra under letandet. Dessutom har det hänt många olyckor där marsvin fastnat med benen i höhäckar. Marsvin ska dagligen få tex en morot och ett blad vitkål eller salladskål. Kålsorter och morötter är bäst att ha som basfoder. Variera ibland med andra grönsaker som broccoli, stjälkselleri, selleri, blomkål, kålrot, majs , rödbetor, grönkål  och ibland lite frukt. Melon, tomat, paprika gurka samt  sallat  kan man ge någon gång. Marsvin kan, liksom människor, inte tillverka eget C-vitamin och det man bedömer som behov är  ca 10 mg/kg kroppsvikt genom fodret varje dag. C vitamin finns i de flesta grönsaker och även  i bra hö så det är inget man behöver fundera på. Det finns flytande vitamintillskott utan mineraler att tillsätta i kligröten  Problemet är att efter endast några timmar är C-vitaminet i dessa produkter förstörs av syre, ljus och klor i kranvattnet. Så tillsätter man -vitamin i vattenflaskan kan så kommer cvitaminet förstöras. Tyvärr så kan det också hända att de inte dricker ur vattenflaskan heller om man tillsätter något. C-vitamin i brustablettform ska man aldrig ge eftersom det kan orsaka urinsten. Saltsten ska man heller aldrig ge av precis samma skäl. Kraftfoder kan man ge i form av kornkross, hel havre eller krossad havre. Även lite krossad råg och krossad vete går bra  Kli och ibland en tsk vetegroddar, blandat med lite vatten till en gröt . Kli finns i alla matbutiker. Ge max en halv deciliter kraftfoder om dagen. Fröblandningar och marsvinsgodis innehåller mycket fett och kan ha hög calciumhalt så det ska de aldrig äta. Pellets är inget marsvin ska äta eftersom alla sorter även de med låg calciumhalt ger urinsten.  De skall inte äta någon processad föda. Marsvinen skall få sin huvudsakliga näring från hö och efter det grönsaker men endast i små mängder. På sommaren finns en mängd godsaker att plocka i naturen. I huvudsak gräs men även  vitklöver är på deras önskelista. Prova gärna fler örter som t.ex. daggkåpa, groblad, röllika, tussilagoblad och kirskål (kers), Stormåra mm.  Grenar från äppelträd eller sälg kan de få någon gång .                                                                                                                                                

3) Marsvin är bytesdjur

Eftersom marsvin är bytesdjur och måste kunna gömma sig vid fara behöver de hus i buren. Ett hus till varje marsvin gör att de kan känna trygghet när de vilar sig eller om de vill dra sig undan om något oroat dem. Har man fler än tre så behöver man inte ha hus till varje marsvin och då hellre åtminstone ett lite större hus. Det är en myt att marsvin inte ska ha hus första tiden i det nya hemmet för att de blir snabbare tama utan hus. Marsvin behöver alltid ha tillgång till hus! Varför ska man utsätta dem för onödig stress? De blir bara rädda om de inte har någonstans där de kan gömma sig och förtroendet för människor lär inte växa om vi ständigt skrämmer dem genom vår blotta närvaro..                                                    

4) Marsvin i frihet lever i en gräs- och buskmiljö och gömmer sig i gropar under buskar eftersom de inte bygger bo. De är i rörelse en stor del av dygnet och som mest aktiva morgon och kväll i vilt tillstånd.

Sällskapsmarsvin behöver en stor bur! Det är lätt att bygga en bur själv.  Man kan ha tre hela sidor och en framsida med nätlucka. Använd nät med kvadratiska maskor. För marsvin är 120cmx60cm ett absolut minimum men man bör ha en yta som är avgränsad utanför buren där de kan gå runt och söka mat.  De kan vara upp till 3 i den storleken eftersom de trivs med många kompisar som stimulerar till rörelse. De rör sig mer om de är fler även på en liten yta än när de är två och ju fler marsvin ju mer rörelse i buren. 140 burar ger mycket mer yta än 120 burar Allra bäst är att bygga en egen bur. Golvmaterial som är bra är tex formpluyfaskivor. Som sidor kan man använda hyllplan. Välj att ha en del av buren skyddad med tak. På botten av buren lägger man kutterspån. Kutterspån och hö kan man köpa billigt på Granngården eller stora påsar i djuraffären. Om det bildas beläggningar på burbotten på de ställen där marsvinen kissar, så kan man lätt få bort dessa med lite ättiksprit eller citronsyra (matvarubutiken). Skölj sedan med vatten.

Marsvin behöver komma ut dagligen om man inte har en bur som är mer än ett par meter för att få undersöka omgivningen, leta mat mao) och få möjlighet att röra på sig över lite större ytor. Det är bra om de hittar något ätbart under promenaderna för att de ska ha ett naturligt beteende. Marsvin vandrar under sitt betande över en ganska stor yta. Särskilt unga marsvin gör ofta krumsprång och rusher hit och dit. Jag har genom åren insett att de sk popcornhoppen inte grundar sig i glädje utan frustration över att de inte hittar mat! Innan de skuttar så doppas nosen ner mot underlaget på det sätt de gör när de ska plocka upp mat och sedan kommer ett hopp! Marsvin som släpps i uteburar med mycket mat borde skutta av glädje men det gör de aldrig! Marsvin kan hållas i öppen bur så att de kan gå ut och in i buren som de vill. De kan bli rumsrena om de har rätt gener rumsrena. På deras sovställen under bokhyllor, bord eller var de väljer att vila, lägger man plast, tidningar, alternativt plastad frotté och en vetbed (luddig filt som finns i hundaffärer). För att få dem att vandra runt sprid ut lite mat. På sommaren är lite grässtrån utmärkt inspirationskälla till att röra sig Är marsvinen lite skygga i början kan man lägga ut lite extra attraktiva grönsaker på golvet och ställa ut deras hus så att de får gömställen de känner igen. Vill man se till att marsvinen av säkerhetsskäl inte kan springa runt i hela huset/lägenheten så kan man bygga en stor ”hage” med tex låga galler, korta sektioner som hakas ihop. Finns i Zoobutik eller gör en egen konstruktion. Har man inte en hage till marsvinen kan det vara bra att skydda elektriska sladdar med sladdsamlare eller plaströr. De är visserligen inte så intresserade av dem.

Marsvin är tropiska djur och kan därför inte bo utomhus som kaniner. De kan däremot vara ute dagtid på sommaren. Uteburen skall ha lock och solskydd. Lock för att skydda dem mot hundar, fåglar andra djur som kan vara intresserade och närgångna. Solskydd för att marsvin måste kunna komma undan solen då de kan lätt bli överhettade. Är de ute i svalare väder och även när det är hög luftfuktighet ska de ha en torr plats med strö och hö under tak och väggar. Kalla fuktiga somrar är det lätt att de får lunginflammation om de måste sitta still på fuktig gräsmatta. Jag har därför alltid ett större hus med golv där jag kan lägga både spån och hö i uteburen.

Sjuka marsvin

Ett marsvin som äter mindre än vanligt och är lite stillsamt, kanske med lite burrig päls, måste betraktas som sjuk och undersökas för att kunna räddas. Eftersom marsvin har väldigt hög ämnesomsättning blir de mycket dåliga om de inte äter eller får i sig vätska på så kort tid som sex timmar till ett dygn. Vänta aldrig med att kontakta en veterinär som är marsvinskunnig, en erfaren uppfödare eller Marsvinshjälpen för råd. En vanlig dödsorsak hos marsvin är lunginflammation. Tecken på lunginflammation kan vara mycket diffusa (se sjukdomssymptom i början på stycket). Andra vanliga åkommor är ögoninflammation, problem med urinvägar och abscesser (varbölder). Urinsten, njurproblem, urinvägsinfektioner är mycket vanliga orsaker till veterinärbesök. Undviker man pellets samt marsvinsblandningar så slipper man det problemet.  Om dina marsvin piper (liksom kvittrar eller visslar) när de kissar eller om urinen är blodblandad måste du uppsöka veterinär. Däremot kan marsvinens urin färgas mörkt orange när de äter mycket maskrosblad. Rödbetor och andra röda grönsaker/frukter kan också färga urinen. Ett marsvin är aldrig hängiga en dag. Då är något fel!  Försäkra marsvinen! Kostar lite och ger mycket.                                                                                                                   

Ohyra

Marsvin kan få kvalster, löss och mycoser (svampangrepp).

Pälsätare ser ut som små vita ålar som rör sig i pälsen. De badas bort med ett ohyreschampo hexocil tex  eller behandla med Exner (helt giftfritt) som finns att köpa i zoobutiker. Frontline spray finns även på apoteket och det är effektivaste hjälpmedlet.

Sellnick är ett skabbkvalster som inte kan ses med blotta ögat då de lever under huden. Marsvinet kliar bort pälsen och biter ibland upp sår. Drabbade marsvin behandlas med Stronghold vilket är receptbelagt. Ivomec injektionsvätska kan ges både under huden (subkutant) och i munnen (oralt). Observera att marsvin under 5 veckor aldrig bör ges Ivomec oralt. 

Static lice är ett kvalster som lever i pälsen på marsvinen och ser ut som mjäll eller små prickar som ofta sitter runt bakdelen. De kan se ut som små ovala pärlor uppträdda på pälsens hårstrån. De kan vara svåra att bli av med, men är inte farliga för marsvinen, så tag den tid som krävs. Acceptera dock inte att static finns på marsvinen. De medför obehag genom att det kliar i pälsen. Bada igenom hela pälsen med Exner. Den kväver kvalstren genom att täppa till deras andningsvägar. För marsvinen är lösningen ofarlig och behöver inte badas bort. Man kan prova att bada i ohyreschampo eller spraya med Frontlinespray (Apoteket). Gemensamt för alla behandlingar ovan är att de  upprepas 3 ggr med 7 ¨10 dagars mellanrum. Behandla alltid alla marsvin som bor  i samma rum.

Svampangrepp finns i olika former, allt ifrån munsvamp (behandlas med mucostatin) som vanligtvis orsakas av sura frukter till den mer allvarliga ringormen som kan smitta till/från människor och andra djur. Ringorm ger ej klåda eller avmagring och läker ut av sig själv. De kan även få andra allvarliga mucoser. Ringorm behandlas idag med Intrafungol som veterinären måste skriva ut.

Tandproblem

Marsvin kan få problem att tugga födan.  Kindtänderna får utskott eller växer fel så att tandytorna inte möts. Marsvin kan också drabbas av förvärvade tandfel genom att de äter  pellets och annat som kan skada munnen och ge en inflammation eller sår.  Någon del av en tand får utskott som nöter hål i kindregionen. Sår i munnen pga vasst hö och zoobutikskraftfoder är inte ovanligt. Matvägrar marsvinet, tuggar långsamt, spottar ut mat eller slutar äta hö måste man undersöka marsvinet hos veterinär. Håll koll på att marsvinen inte äter mindre än normalt – det är en varningssignal när intresset för mat minskar. Ett bra sätt att i tidigt stadium upptäcka t.ex. tandfel är att väga marsvinen (på hushållsvåg) en gång i veckan. Kontakta veterinär om marsvinet går ner i vikt. Marsvin kan slå av framtänder och kan inte bita av bitar från  morötter. Tänderna växer ut på en vecka, men måste kanske klippas lite för de inte ska växa ojämnt. Det kan man göra med en liten sidavbitare. Under tiden tänderna växer ut river man morötter och skär allt i små bitar. Hö brukar de kunna äta med avslagna tänder. Använd vågen! Abscesser i käkregionen kan ha orsakats av infektion i tändernas tillväxtområde eller rötter. Pellets och annan processad föda med malda ingredienser har en viss förmåga att blida en seg smet som kan tränga in mellan tand och tandkött Vassa bitar i marsvinskraftfoder och även grovt vasst hö kan sticka hål i tandköttet och sedan kommer en abscess!  Det är bakterier som förökar sig under tandkött eller sår i munnen som ger abscesser. .Tilläggas bör att satinmarsvin ofta har en sjukdom som kalkar ur skelettet och därför ger dem tuggsmärta. Satinmarsvin får inte avlas på. Det är inte tänderna som orsakar problemet. Satin är ett blankt marsvin. När marsvin har tuggproblem kan man ge Ipren för barn som är flytande för att de ska vara smärtfria.  Under den tid tänderna justeras. Veterinären skriver ut Metacam som är nsaidpreparat.

Tarmproblem

Marsvin kan få problem med tarmarna och tarmperistaltiken är orsaken.. Tarmen slutar dra sig samman och födan ligger kvar i tarmen. Tarmen fylls på tills den är full och då stannar den bearbetade maten i magsäcken som också fylls och då kan marsvinet få upp mat i munnen som svalts tidigare. Jag har sett ett visst samband mellan intag av många små grönsaksportioner under dygnet. Kan mycket väl vara en stor giva ett par gånger om dan med. Grönsakerna triggar inte tarmen att röra sig lika mycket som gräs gör. Det här är min teori som grundar sig på intervjuer med drabbade marsvins ägare. Det var enda gemensamma nämnaren. Kan tänka mig att morötter, kålrot mm inte ger samma brist på stimulans som gurka, tomat och sallad. Födan passerar alltså bra utan att tarmen behöver jobba om man ger vattenrika grönsaker. Det slutar ofta med att marsvinet avlider. Kommer man i tid till veterinär som är insatt i problemet kan marsvinet räddas.

Diarré

Marsvin får sällan diarré om de får lämplig mat. Det är viktigt att ingripa snabbt om det händer eftersom de förlorar mycket vätska och det är livshotande. I svåra fall har jag skrapat lite grann från en immodiumtablett och det har fungerat även på ungar. Men det behövs ytterst lite. Risavkok är bra att ge också. Ge samtidigt vätskeersättning. Var försiktig med mat första timmarna. Dr Kousa risdiet går bra att ge.

Matning av sjuka marsvin

Sjuka marsvin överlever inte på morotspuré och vatten! Fortimel näringsdryck (gärna Juicy) kan användas att mata sjuka marsvin med. Det finns på apoteket. Nu finns  Critical Care (Oxbow) hos veterinärer och zoobutiker. Det är ett pulver som blandas med vatten och är avsett för sjuka marsvin. Men ger inte mycket energi.  Det finns kapslar med Acidofilus-bakterier (Symbioplex finns i hälsokost-butiker) som man kan ge en gång om dagen för att hålla tarmfloran i trim när de matas. Aloe Vera juice fungerar bra med. Man kan mixa lite grönsaker och blanda med hövatten (silat vatten från hö som legat i vatten över natten). Dr Kousa vete- eller risdiet, som kan finns i livsmedelsbutiker eller på nätet eller hälsokost, är bra att blanda näringsdryck/mixade grönsaker med för bättre konsistens och lite fibrer. Du kan också köpa fibertabletter och krossa dem i en mortel och blanda i näringsdrycken men ger man Critical care behövs inte det. Critical care finns som finmalet och är lättare att blanda med vätska.. Havremust beredd på sojamjölk ger ett bra näringstillskott. Man kan även använda havremjölet för att få en bra konsistens på det man matar med. Extra energi ger lite soja eller havregrädde. Det finns på apotek för människor som är svaga och har sväljproblem ett  pulver som gör vätskan geleartad och den är lättare att svälja då.Man kan ge vätskeersättning också. Marsvinshjälpen   www.marsvinshjalpen.se

Publicerad den Lämna en kommentar

Hitta uppfödare av marsvin

På Facebook gjorde vi för ett tag sedan en grupp, där man själv kan lista sig som uppfödare av marsvin. Gruppadministratörerna tar inget ansvar för att listade uppfödare är aktiva. Marsvinsklubben för alla tar heller inget ansvar för uppgifter som uppfödare i gruppen lämnar. Förhoppningen är dock ändå att personer som har listat sig i gruppen har kunskap och insikter som behövs för att ägna sig åt avel av marsvin.

Uppfödare tar på sig eget ansvar vid listning i gruppen. Såvida inte uppfödningen är registrerad och godkänd hos Marsvinsklubben.





Vår tjänst för uppfödarbevis är fortfarande under bearbetning. Men du är alltid välkommen att ansöka. En avgift kommer att tas ut för att köpa ett uppfödarbevis. Du behöver intet ha ställt ut dina marsvin för vårt uppfödarbevis. Det enda du behöver göra är att besitta nödvändig kunskap om nedärvning och att ha ett mål för din uppfödning.

Publicerad den Lämna en kommentar

Marsvin och personlighet (texten ska redigeras av MK)

Marsvin är personliga, pratsamma och lätta att få tama. Att ligga i ett varmt knä marsvin lär dig sig när de
upptäcker att det är varmt. De trivs med värme och värmen gör dem avslappnade och de kan nästan somna.
De låter sig klappas men avstår hellre från den kontakten.
Husdjuren skall trivas och då måste vi veta hur de lever i frihet. De här frågorna bör man ställa sig:
1) Lever djuren ensamma eller i flock?
2) Vad äter de? Hur ofta äter de?
3) Är de rovdjur eller bytesdjur?
4) I vilken miljö och över hur stora ytor rör sig djuren?
1) Marsvin lever i flock
Djur som lever i flock måste hållas tillsammans med djur av samma art för att de skall vara trygga och vara aktiva. Marsvin är
typiska flockdjur och behöver individer av samma art för att kunna kommunicera, vilket är det viktigaste i ett marsvins liv
jämte maten! Marsvins säkerhet är flocken där de är många tillsammans och mindre risk att den enskilda individen skall bli
fångad och dödad. Marsvin skall alltid vara minst två. Det går utmärkt att ha både hane-hane(nästan alltid!) eller hona-hona.
Man kan inte hålla hona-hane tillsammans hela tiden för honan klarar inte att ständigt vara dräktig och samtidigt dia ungar,
vilket skulle ske om honan och hanen ständigt levde tillsammans. Risken att honan avlider är mycket stor. Kastrerad hane är
ett bra alternativ och då kan man utöka flocken med fler honor.
2) Vilda marsvin äter gräs, frön och örter som finns i deras naturliga miljö i Sydamerikas gräs- och
buskområden… och de äter hela dygnet.
Sällskapsmarsvin skall ha fri tillgång på hö av god kvalitet som fylls på minst 2 gånger per dag. Det är höet som marsvinen
ska äta sig mätta på och det ska serveras direkt på burgolvet. Höhäckar skall man inte använda. Det är onaturligt och ger inte
den stimulans som hö på burgolvet ger. De kan gömma sig, i det och välja ut de godaste delarna och det viktigaste av allt
vandra under letandet. Dessutom har det hänt många olyckor där marsvin fastnat med benen i höhäckar. Marsvin ska dagligen
få tex en morot och ett blad vitkål eller salladskål. Kålsorter och morötter är bäst att ha som basfoder. Variera ibland med
andra grönsaker som broccoli, stjälkselleri, selleri, blomkål, kålrot, majs , rödbetor, grönkål och ibland lite frukt. Melon,
tomat, paprika gurka samt sallat kan man ge någon gång. Marsvin kan, liksom människor, inte tillverka eget C-vitamin och
det man bedömer som behov är ca 10 mg/kg kroppsvikt genom fodret varje dag. C vitamin finns i de flesta grönsaker och
även i bra hö så det är inget man behöver fundera på. Det finns flytande vitamintillskott utan mineraler att tillsätta i kligröten
Problemet är att efter endast några timmar är C-vitaminet i dessa produkter förstörs av syre, ljus och klor i kranvattnet. Så
tillsätter man -vitamin i vattenflaskan kan så kommer cvitaminet förstöras. Tyvärr så kan det också hända att de inte dricker ur
vattenflaskan heller om man tillsätter något. C-vitamin i brustablettform ska man aldrig ge eftersom det kan orsaka
urinsten. Saltsten ska man heller aldrig ge av precis samma skäl. Kraftfoder kan man ge i form av kornkross, hel havre
eller krossad havre. Även lite krossad råg och krossad vete går bra Kli och ibland en tsk vetegroddar, blandat med lite vatten
till en gröt . Kli finns i alla matbutiker. Ge max en halv deciliter kraftfoder om dagen. Fröblandningar och marsvinsgodis
innehåller mycket fett och kan ha hög calciumhalt så det ska de aldrig äta. Pellets är inget marsvin ska äta eftersom alla sorter
även de med låg calciumhalt ger urinsten. De skall inte äta någon processad föda. Marsvinen skall få sin huvudsakliga näring
från hö och efter det grönsaker men endast i små mängder. På sommaren finns en mängd godsaker att plocka i naturen. I
huvudsak gräs men även vitklöver är på deras önskelista. Prova gärna fler örter som t.ex. daggkåpa, groblad, röllika,
tussilagoblad och kirskål (kers), Stormåra mm. Grenar från äppelträd eller sälg kan de få någon gång .
3) Marsvin är bytesdjur
Eftersom marsvin är bytesdjur och måste kunna gömma sig vid fara behöver de hus i buren. Ett hus till varje marsvin gör att
de kan känna trygghet när de vilar sig eller om de vill dra sig undan om något oroat dem. Har man fler än tre så behöver man
inte ha hus till varje marsvin och då hellre åtminstone ett lite större hus. Det är en myt att marsvin inte ska ha hus första tiden i
det nya hemmet för att de blir snabbare tama utan hus. Marsvin behöver alltid ha tillgång till hus! Varför ska man utsätta dem
för onödig stress? De blir bara rädda om de inte har någonstans där de kan gömma sig och förtroendet för människor lär inte
växa om vi ständigt skrämmer dem genom vår blotta närvaro..

4) Marsvin i frihet lever i en gräs- och buskmiljö och gömmer sig i gropar under buskar eftersom de
inte bygger bo. De är i rörelse en stor del av dygnet och som mest aktiva morgon och kväll i vilt
tillstånd.
Sällskapsmarsvin behöver en stor bur! Det är lätt att bygga en bur själv. Man kan ha tre hela sidor och en framsida med
nätlucka. Använd nät med kvadratiska maskor. För marsvin är 120cmx60cm ett absolut minimum men man bör ha en yta som
är avgränsad utanför buren där de kan gå runt och söka mat. De kan vara upp till 3 i den storleken eftersom de trivs med
många kompisar som stimulerar till rörelse. De rör sig mer om de är fler även på en liten yta än när de är två och ju fler
marsvin ju mer rörelse i buren. 140 burar ger mycket mer yta än 120 burar Allra bäst är att bygga en egen bur. Golvmaterial
som är bra är tex formpluyfaskivor. Som sidor kan man använda hyllplan. Välj att ha en del av buren skyddad med tak. På
botten av buren lägger man kutterspån. Kutterspån och hö kan man köpa billigt på Granngården eller stora påsar i djuraffären.
Om det bildas beläggningar på burbotten på de ställen där marsvinen kissar, så kan man lätt få bort dessa med lite ättiksprit
eller citronsyra (matvarubutiken). Skölj sedan med vatten.
Marsvin behöver komma ut dagligen om man inte har en bur som är mer än ett par meter för att få undersöka omgivningen,
leta mat mao) och få möjlighet att röra på sig över lite större ytor. Det är bra om de hittar något ätbart under promenaderna för
att de ska ha ett naturligt beteende. Marsvin vandrar under sitt betande över en ganska stor yta. Särskilt unga marsvin gör ofta
krumsprång och rusher hit och dit. Jag har genom åren insett att de sk popcornhoppen inte grundar sig i glädje utan frustration
över att de inte hittar mat! Innan de skuttar så doppas nosen ner mot underlaget på det sätt de gör när de ska plocka upp mat
och sedan kommer ett hopp! Marsvin som släpps i uteburar med mycket mat borde skutta av glädje men det gör de aldrig!
Marsvin kan hållas i öppen bur så att de kan gå ut och in i buren som de vill. De kan bli rumsrena om de har rätt gener
rumsrena. På deras sovställen under bokhyllor, bord eller var de väljer att vila, lägger man plast, tidningar, alternativt plastad
frotté och en vetbed (luddig filt som finns i hundaffärer). För att få dem att vandra runt sprid ut lite mat. På sommaren är lite
grässtrån utmärkt inspirationskälla till att röra sig Är marsvinen lite skygga i början kan man lägga ut lite extra attraktiva
grönsaker på golvet och ställa ut deras hus så att de får gömställen de känner igen. Vill man se till att marsvinen av
säkerhetsskäl inte kan springa runt i hela huset/lägenheten så kan man bygga en stor ”hage” med tex låga galler, korta
sektioner som hakas ihop. Finns i Zoobutik eller gör en egen konstruktion. Har man inte en hage till marsvinen kan det vara
bra att skydda elektriska sladdar med sladdsamlare eller plaströr. De är visserligen inte så intresserade av dem.
Marsvin är tropiska djur och kan därför inte bo utomhus som kaniner. De kan däremot vara ute dagtid på sommaren. Uteburen
skall ha lock och solskydd. Lock för att skydda dem mot hundar, fåglar andra djur som kan vara intresserade och närgångna.
Solskydd för att marsvin måste kunna komma undan solen då de kan lätt bli överhettade. Är de ute i svalare väder och även
när det är hög luftfuktighet ska de ha en torr plats med strö och hö under tak och väggar. Kalla fuktiga somrar är det lätt att de
får lunginflammation om de måste sitta still på fuktig gräsmatta. Jag har därför alltid ett större hus med golv där jag kan lägga
både spån och hö i uteburen.
Sjuka marsvin
Ett marsvin som äter mindre än vanligt och är lite stillsamt, kanske med lite burrig päls, måste betraktas som sjuk och
undersökas för att kunna räddas. Eftersom marsvin har väldigt hög ämnesomsättning blir de mycket dåliga om de inte äter
eller får i sig vätska på så kort tid som sex timmar till ett dygn. Vänta aldrig med att kontakta en veterinär som är
marsvinskunnig, en erfaren uppfödare eller Marsvinshjälpen för råd. En vanlig dödsorsak hos marsvin är lunginflammation.
Tecken på lunginflammation kan vara mycket diffusa (se sjukdomssymptom i början på stycket). Andra vanliga åkommor är
ögoninflammation, problem med urinvägar och abscesser (varbölder). Urinsten, njurproblem, urinvägsinfektioner är mycket
vanliga orsaker till veterinärbesök. Undviker man pellets samt marsvinsblandningar så slipper man det problemet. Om dina
marsvin piper (liksom kvittrar eller visslar) när de kissar eller om urinen är blodblandad måste du uppsöka veterinär. Däremot
kan marsvinens urin färgas mörkt orange när de äter mycket maskrosblad. Rödbetor och andra röda grönsaker/frukter kan
också färga urinen. Ett marsvin är aldrig hängiga en dag. Då är något fel! Försäkra marsvinen! Kostar lite och ger mycket.
Ohyra
Marsvin kan få kvalster, löss och mycoser (svampangrepp).
Pälsätare ser ut som små vita ålar som rör sig i pälsen. De badas bort med ett ohyreschampo hexocil tex eller behandla med
Exner (helt giftfritt) som finns att köpa i zoobutiker. Frontline spray finns även på apoteket och det är effektivaste
hjälpmedlet.
Sellnick är ett skabbkvalster som inte kan ses med blotta ögat då de lever under huden. Marsvinet kliar bort pälsen och biter
ibland upp sår. Drabbade marsvin behandlas med Stronghold vilket är receptbelagt. Ivomec injektionsvätska kan ges både
under huden (subkutant) och i munnen (oralt). Observera att marsvin under 5 veckor aldrig bör ges Ivomec oralt.
Static lice är ett kvalster som lever i pälsen på marsvinen och ser ut som mjäll eller små prickar som ofta sitter runt bakdelen.
De kan se ut som små ovala pärlor uppträdda på pälsens hårstrån. De kan vara svåra att bli av med, men är inte farliga för
marsvinen, så tag den tid som krävs. Acceptera dock inte att static finns på marsvinen. De medför obehag genom att det kliar i
pälsen. Bada igenom hela pälsen med Exner. Den kväver kvalstren genom att täppa till deras andningsvägar. För marsvinen är
lösningen ofarlig och behöver inte badas bort. Man kan prova att bada i ohyreschampo eller spraya med Frontlinespray

(Apoteket). Gemensamt för alla behandlingar ovan är att de upprepas 3 ggr med 7 ¨10 dagars mellanrum. Behandla alltid alla
marsvin som bor i samma rum.
Svampangrepp finns i olika former, allt ifrån munsvamp (behandlas med mucostatin) som vanligtvis orsakas av sura frukter
till den mer allvarliga ringormen som kan smitta till/från människor och andra djur. Ringorm ger ej klåda eller avmagring och
läker ut av sig själv. De kan även få andra allvarliga mucoser. Ringorm behandlas idag med Intrafungol som veterinären
måste skriva ut.
Tandproblem
Marsvin kan få problem att tugga födan. Kindtänderna får utskott eller växer fel så att tandytorna inte möts. Marsvin kan
också drabbas av förvärvade tandfel genom att de äter pellets och annat som kan skada munnen och ge en inflammation eller
sår. Någon del av en tand får utskott som nöter hål i kindregionen. Sår i munnen pga vasst hö och zoobutikskraftfoder är inte
ovanligt. Matvägrar marsvinet, tuggar långsamt, spottar ut mat eller slutar äta hö måste man undersöka marsvinet hos
veterinär. Håll koll på att marsvinen inte äter mindre än normalt – det är en varningssignal när intresset för mat minskar. Ett
bra sätt att i tidigt stadium upptäcka t.ex. tandfel är att väga marsvinen (på hushållsvåg) en gång i veckan. Kontakta veterinär
om marsvinet går ner i vikt. Marsvin kan slå av framtänder och kan inte bita av bitar från morötter. Tänderna växer ut på en
vecka, men måste kanske klippas lite för de inte ska växa ojämnt. Det kan man göra med en liten sidavbitare. Under tiden
tänderna växer ut river man morötter och skär allt i små bitar. Hö brukar de kunna äta med avslagna tänder. Använd vågen!
Abscesser i käkregionen kan ha orsakats av infektion i tändernas tillväxtområde eller rötter. Pellets och annan processad föda
med malda ingredienser har en viss förmåga att blida en seg smet som kan tränga in mellan tand och tandkött Vassa bitar i
marsvinskraftfoder och även grovt vasst hö kan sticka hål i tandköttet och sedan kommer en abscess! Det är bakterier som
förökar sig under tandkött eller sår i munnen som ger abscesser. .Tilläggas bör att satinmarsvin ofta har en sjukdom som
kalkar ur skelettet och därför ger dem tuggsmärta. Satinmarsvin får inte avlas på. Det är inte tänderna som orsakar problemet.
Satin är ett blankt marsvin. När marsvin har tuggproblem kan man ge Ipren för barn som är flytande för att de ska vara
smärtfria. Under den tid tänderna justeras. Veterinären skriver ut Metacam som är nsaidpreparat.
Tarmproblem
Marsvin kan få problem med tarmarna och tarmperistaltiken är orsaken.. Tarmen slutar dra sig samman och födan ligger kvar
i tarmen. Tarmen fylls på tills den är full och då stannar den bearbetade maten i magsäcken som också fylls och då kan
marsvinet få upp mat i munnen som svalts tidigare. Jag har sett ett visst samband mellan intag av många små
grönsaksportioner under dygnet. Kan mycket väl vara en stor giva ett par gånger om dan med. Grönsakerna triggar inte
tarmen att röra sig lika mycket som gräs gör. Det här är min teori som grundar sig på intervjuer med drabbade marsvins ägare.
Det var enda gemensamma nämnaren. Kan tänka mig att morötter, kålrot mm inte ger samma brist på stimulans som gurka,
tomat och sallad. Födan passerar alltså bra utan att tarmen behöver jobba om man ger vattenrika grönsaker. Det slutar ofta
med att marsvinet avlider. Kommer man i tid till veterinär som är insatt i problemet kan marsvinet räddas.
Diarré
Marsvin får sällan diarré om de får lämplig mat. Det är viktigt att ingripa snabbt om det händer eftersom de förlorar
mycket vätska och det är livshotande. I svåra fall har jag skrapat lite grann från en immodiumtablett och det har
fungerat även på ungar. Men det behövs ytterst lite. Risavkok är bra att ge också. Ge samtidigt vätskeersättning.
Var försiktig med mat första timmarna. Dr Kousa risdiet går bra att ge.
Matning av sjuka marsvin
Sjuka marsvin överlever inte på morotspuré och vatten! Fortimel näringsdryck (gärna Juicy) kan användas att mata sjuka
marsvin med. Det finns på apoteket. Nu finns Critical Care (Oxbow) hos veterinärer och zoobutiker. Det är ett pulver som
blandas med vatten och är avsett för sjuka marsvin. Men ger inte mycket energi. Det finns kapslar med Acidofilus-bakterier
(Symbioplex finns i hälsokost-butiker) som man kan ge en gång om dagen för att hålla tarmfloran i trim när de matas. Aloe
Vera juice fungerar bra med. Man kan mixa lite grönsaker och blanda med hövatten (silat vatten från hö som legat i vatten
över natten). Dr Kousa vete- eller risdiet, som kan finns i livsmedelsbutiker eller på nätet eller hälsokost, är bra att blanda
näringsdryck/mixade grönsaker med för bättre konsistens och lite fibrer. Du kan också köpa fibertabletter och krossa dem i en
mortel och blanda i näringsdrycken men ger man Critical care behövs inte det. Critical care finns som finmalet och är lättare
att blanda med vätska.. Havremust beredd på sojamjölk ger ett bra näringstillskott. Man kan även använda havremjölet för att
få en bra konsistens på det man matar med. Extra energi ger lite soja eller havregrädde. Det finns på apotek för människor
som är svaga och har sväljproblem ett pulver som gör vätskan geleartad och den är lättare att svälja då. Man kan ge
vätskeersättning också.
Marsvinshjälpen www.marsvinshjalpen.se Källa: Monica Willnerth didorin@yahoo.se Mia Winge

Publicerad den Lämna en kommentar

Marsvin – hur är de?

(denna text läggs ut för allmänt intresse och kommer att redigeras för att passa in på hemsidan not. MK.se)

Marsvin är i grunden ett skyggt bytesdjur med starka flykt-reflexer. Genom att låna ungarna korta
stunder från mamman, vilket hon inte alls blir särskilt upprörd över då hon i naturen inte tillbringar
hela tiden hos ungarna, så lär vi dem att man kanske så småningom kan lita på människor. Det är
inte ett förtroende som består utan fortsatt samvaro när ungen blir äldre. Upphör man att lyfta upp
ungarna glömmer de snart att vi är ganska ofarliga. Arbetet måste då börja om från början. När man
går till djuraffären och köper sina marsvinsungar har de i regel varit utan närkontakt sedan de kom
dit. Djur som kommer från grossister med hundratals djur har möjligen blivit köns-bestämda, men
ingen har tagit upp dem varje dag. De kan lätt komma i chocktillstånd och slutar äta om de flyttas
till ett ensam-liv hos någon. Det är alltid lättare om de är två eller fler.


Marsvin är faktiskt det djur som sover minst av alla smådjur.

De vilar endast korta stunder om vi inte tvingar dem till ett tråkigt liv i en för liten bur de aldrig får lämna. Livet i en liten bur gör marsvinen passiva. De kan inte röra sig under födo-sök för buren tar slut. De sitter stilla och äter och
inte som marsvin med en marsvins-vänlig bur gör, dvs flyttar sig lite och stannar, flyttar sig lite osv. Det här beteendet ser man tydligt när marsvinen är fria på golvet eller är ute och betar i en ute-bur.


Marsvin i små burar sover inte mer än andra med ett bättre liv. De ligger ner istället för att vandra
runt och leta mat.


Äldre djur som en längre tid bott hos människor som klappar, matar, klipper klor, badar dem är
mycket tryggare när de flyttar. De vågar äta det som serveras samma dag i det nya hemmet. De
sitter snällt i knät och lägger sig ned när de blir smekta av en människa. De går runt i buren och
undersöker.

Marsvin vill inte bli fångade


De förstår inte varför de jagas och tycker inte om det. Vi kan inte berätta för dem heller. De sitter sällan stilla i knäet någon längre stund.

De kanske flyr och hoppar rakt ut i luften från sin människa. Är oturen framme skadas de. Tänder går av och man kan
inte bita av grönsaker på en vecka. Sår på läppar och faller marsvinet illa så kan det skada sig mycket illa och i värsta fall dö.

Unga Sällskaps-marsvin ska man inte välja efter utseende

Inget marsvin är det andra likt. Man ska välja kompisar som man tror att man kommer att trivas med
och marsvinen med varandra. Vill man mest titta på sina marsvin så kan man välja unga djur eller
livliga djur. Vill man ha dem i knät framför tv´n så väljer man djur över året, gärna två år. Givetvis
måste de också få komma ut ur buren och röra sig över större ytor men de kopplar av i knät och
njuter av värmen och beröring.

Inget barn under 7 år skall lyfta marsvin


Barn , speciellt mindre barn (inget barn under 7 år skall lyfta marsvin) behöver marsvin som inte
flyr utan är vana vid att sitta stilla och låta sig klappas. Får de små ungar i sina små händer försöker
de hålla fast dem hårt när marsvinet försöker flytta sig från dem. Ofta blir marsvin panikslagna och
flyr med all kraft. De ’springer på stället’ och klorna kan repa huden hos det lilla barnet. Tjuvhåller
man marsvin och borrar in sina små fingrar i deras kroppar gör det ont.

Kan i värsta fall bitas ordentligt (ovanligt)

Ett äldre marsvin med stort .självförtroende kan bita i sådan situation. Lyfter man upp marsvinet och sätter det i knäet på barnet som sitter på golvet eller i en soffa så behöver inte marsvinet försvara sig. Då slipper man den
besvärliga fasthållnings-situationen. En unge däremot kommer försöka fly. Små barn och långhåriga marsvin är inte heller så bra. Barnen luggar ofta marsvinen ofrivilligt när de klappar. En lite varm fuktig hand fastnar pälsen i, några strån fastnar runt fingrarna och så gör det ont på marsvinet. Man kan klippa ner pälsen till korthårslängd.

Klipp lång-hår som inte ska ställas ut

Även om den långhåriga är väldigt trevlig så välj att klippa pälsen hela tiden eller välj kort-hår.
En nackdel med vuxna stora marsvin är att de skadas mer i ett fall än en yngre artfrände.


Ryggskador är vanligare på vuxna än unga. Vanligast hos gamla marsvin som är tjocka och inte rör
sig så mycket. Marsvin får inte tappas men det händer ändå. De kan bli rädda och då flyr från faran
utan att se var de kommer att hamna, kanske rakt ut i luften.


Marsvin som blir rädda flyr som sagt. De blir väldigt snabba och viga då. En hand som kommer
uppifrån över ett marsvin som inte litar på omgivningen kan få marsvinet att fly panikartat. Den här
situationen uppstår normalt i buren när marsvinet skall fångas.


En del marsvin kommer aldrig att sluta fly. Det betyder inte att de inte vill mysa i knäet. Ett marsvin
som måste jagas varje gång man vill ta upp marsvinet ur buren kan vara alldeles avslappnad i knäet.
Det handlar om hur mycket flyktberedskap som de har med sig i generna. Det slås på automatiskt
när de ska bli fångade.


Marsvins-hanar som har en stark sexualdrift

kan uppträda med en stark blockering och reagera aggressivt när man hanterar dem i vissa situationer som har med aktiviteter med andra marsvin att göra. Lyfter man undan en marsvinshane från en annan hane som attraherar eller framkallar aggressivitet kan de bitas. Stoppa aldrig ner händerna för att lyfta bort en hane som angriper. Du blir
garanterat biten! De här hanarna bör kastreras och få en kvinnlig kamrat. Då blir de trevliga sällskapsmarsvin. De kommer dock fortsätta att vara aggressiva mot andra hanar. Marsvinshanar fortsätter att para honorna men honorna kan inte bli dräktiga.

Marsvin är för snälla


De försvarar sig nästan aldrig. De situationer jag beskrivit där de kan visa aggressivitet är sällsynta. Man måste vara väldigt rädd om dem och skydda dem mot alla faror! Faror inkluderar andra djurarter som kan angripa eller umgås alltför burdust.

(korrektur och redigering MK.se)
Monica Willnerth

Publicerad den 1 kommentar

Marsvinets matsedel

close up photography of orange carrots

enligt Monica Willnert

För att bibehålla bra hälsa så måste man ge marsvin en diet som är optimal för deras behov.  Deras ursprungsmatsedel var gräs och frön som hade fallit till marken när de var mogna och var som var godast och lätta att tillgodogöra sig deras näringsinnehåll. De äter uppenbarligen bark och tunna kvistar men det är inte huvudfödan på något sätt. Grönsaker i den form vi ger dem är helt obefintlig. De kan säkert stöta på fallfrukt.

Som slutsats av det här kan vi räkna ut att marsvin behöver en enkel matsedel som inte varieras för mycket. Vänjer man dem vid att inte få godis och sådant de inte har förutsättningar att tillgodogöra sig på ett bra sätt så kommer de inte bli sjuka.

Aldrig pellets

Man ska aldrig köpa någon mat som är tillverkad för djur och säljs som foder till marsvin. Marsvin skall aldrig äta något som är tillverkat kan man säga. Alltså aldrig pellets, blandningar , marsvinsgodis.

Som kraftfoder köper man antingen krossad  säd i sin vanliga livsmedelsbutik. Det finns kornkross (gratis reklamplats), diverse musli som endast innehåller säd, kli av olika konsistens (blandas med vatten).

Hö och gräs

Hö och gräs är det viktigaste i deras diet. De äter det dygnet runt och där skall de få alla näringsämnen tillgodosedda, i stort sett. Var väldigt noga med att undersöka höet och lukta på det innan ni köper det. Det skall vara grönt och inte gult. Det gör inget om färgen varierar i påsen. Man kan se gula kraftiga stjälkar men det skall inte ha en gul ton i hela påsen. Mogna stjälkar blir gula om de är färdiga i tillväxten och inte innehåller så mycket vatten när de skördas.

Vatten

Marsvin dricker vatten, men de lever inte i en miljö där det finns massor av vattendrag att dricka ur.

Det betyder att de kanske dricker ur vattenpölar och där vatten samlats på gröna växter. De får det mesta av vattnet de behöver genom att äta färskt gräs. Vi behöver ersätta det med något som har samma inverkan på tarmen som gräs har på vinterhalvåret.

C vitamin-brist är mycket ovanligt

Sammanfattning:

C-vitamin finns i det mesta som marsvinen äter så det är svårt att få brist. Jag har under  dessa 60 år som jag har haft marsvin inte träffat på några marsvin som haft brist, förutom de som i stort sett lidit av svält och inte ens haft tillräckligt med hö. Mina egna fick en form av c-vitaminbrist när jag började ge dem barnvitaminer som innehöll mycket c-vitamin. När någon inte åt av  kli-gröten jag serverade med vitaminerna så fick några en form av akut c-vitaminbrist bara för att de normalt  fick för hög dos. En pseudoform av c-vitaminbrist, med andra ord.

Det behövs inga extradoser,

insåg jag då.

Nr 1

Fri tillgång på hö som skall strös över hela ytan de har tillgång till. Gärna påfyllning istället för jättetjocka lager. De skall bli motiverade att röra sig under födo-sök. Det blir det om de måste leta efter de godaste grässtråna .

Nr 2

Grönsaker som är fiberrika och inte mest består av vatten. Det är i huvudsak olika sorters rotsaker och olika kålsorter. Man behöver inte variera så mycket. Då kommer de välja ut något som de tycker är gott och rata allt annat. Man kan ha någon dag i veckan man varierar med andra varianter. Vill man ge sallad och annat med högt vatten innehåll så ge det bara någon gång i veckan och inte stora mängder. Marsvinsuppfödare med många marsvin ger i princip bara morötter och vitkål. Det har man gjort sedan marsvinsföreningen startade. Deras marsvin är överlag friskare än sällskapsmarsvin som får oändliga mängder och bara det som de tycker är godast. Under grönsaker kan vi lägga till att det är ett sätt att säkra tillgången på vatten när de äter hö.

Nr 3

Marsvin är fröätare . De flesta som har marsvin och som har strö på burbotten (och inte tyg) på ser dem krafsa i spånet så det blir gropar. Ibland är hela huvudet osynligt och framtassarna sprätter bort ströet och man ser dem lyfta huvudet några sekunder och tugga. De behöver de energirika och näringstäta mogna frön de hittar.

Kli av olika slag blandas med vatten innan det serveras.

Mina val av grönsaker är främst morötter och vitkål. De får salladskål, grönkål, broccoli, kålrötter istället någon gång i veckan. På hösten får de ganska mycket rödbetor och palsternacka med. Ingen av mina är vän med rotselleri tyvärr. De får även äpplen och apelsiner ibland men det är inte varje vecka men på hösten får de dagligen äpplen en period om det finns mycket äpplen på träden. Jag strör ut körsbärstomater åt dem någon gång också . Roligt att se när de tar en i munnen och springer iväg med fyndet för att äta ostört! De små tomaterna är bäst! Jag ger stjälkselleri då och då.

Rester!

Visst kan man ge dem det man tagit bort när man fixat sin egen sallad. Men då ska det inte var mycket eller varje dag om man inte äter marsvinsvänliga grönsaker.. De gillar dill och persilja som omväxling. Många örtkryddor tycker de om med och de ligger nära gräsets struktur.

Basgrönt:

Morot, vitkål, spetskål, palsternacka, rotselleri, grönkål, stjälkselleri, kålrot, blomkålsblast på grund av att de inte är så förtjusta i blomkålsbuketter.

Någon gång:

Persilja , äpple, päron, melon, kryddörter, körsbärstomat, aubergine, zucchini  m.m.De äter det mesta, men man ska inte erbjuda för mycket omväxling. Dels blir de kräsna och dessutom kanske de äter helt fel grönsaker.

Korrektur och redigering av marsvinsklubben.se