Etikett: marsvinets vård och skötsel

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Marsvinets vård och skötsel

Gamla marsvin

Gamla marsvin

Marsvin är unga ända till de har fyllt 6 år kan man säga . Sedan förändras marsvin i beteende och kropp. Finns en ärftlighet i hur länge de lever uppenbarligen då marsvin som har nära släktingar som uppnått hög ålder ofta blir gamla. Givetvis påverkar alla omständigheter hur goda förutsättningarna blir för ett långt liv. 

För att marsvin skall kunna vara friska hela livet behöver de förebygga från den dag de föds livet igenom genom att vara i rörelse och inte ligga i en mystygsak och sova! För att slippa artrosproblem så får man varken vara stilla eller tjock. Mycket vikt och ett stillsamt liv motionerar inte brosket i lederna och risken är stor för inflammation och nedbrytning av brosket. Fetma innebär belastning för hjärta och andra organ med.

Jag förespråkar vitamintillskott hela livet till alla marsvin men cvitamin är inte något man behöver tänka så mycket på eftersom det finns i alla grönsaker och är färskvara. Övriga vitaminer och kanske även spårämnen kan vara bra att ge dem. Däremot skall de inte ha mineraltillskott. Eftersom hö är deras största näringskälla och  det hö som finns tillgängligt för de flesta är zoobutikshö. Man vet aldrig om det höet är fjolårshö eller äldre. Näringsvärdet är sämre ju äldre höet är .Utseendet och doft på hö avslöjar hur gammat det är och hur länge det har legat förpackat i plastpåse. Det är den främsta orsaken till att ge vitamintillskott. Köper man hö som inte är förpackat i plast och kommer direkt från en gård där det skördats har höet det värde det ska ha i marsvinens kost. 

Gamla marsvin kan verka lite förvirrade. De kan drabbas av ögonsjukdom. De klarar sig bra utan syn i sin invanda miljö men det är bra att notera för att se om de förändras på något sätt. Marsvin som har syn på ett öga och nedsatt syn på det andra kan reagera med rädsla när något händer i  omgivningen. Ser de inget på något öga så är de tryggare. Gamla marsvin har för det mesta demensliknande förändringar på hjärnan. De flyr inte längre då det som tolkades som fara tidigare händer!

En ganska vanlig händelse som påverkar gamla marsvin är en skada som måste ha samband med signalöverföring i ryggraden. Kan uppträda utan att man kan hitta en orsak Marsvinen släpar plötsligt bakdelen efter sig men är uppenbarligen helt smärtfria och opåverkade för övrigt. En eller båda benen saknar rörelseförmåga. Tillståndet är inte konstant utan efter en till tre månader är de återställda och uppe på benen med full rörlighet igen. Jag har ingen aning om hur många marsvin som akut avlivats utan en riktig diagnos eller undersökning när de kommit till veterinär. Jag började förstå att ingen veterinär lyckades ställa en diagnos utan marsvinen avlivades akut. Jag hade ofta annons ute och man sökte ett nytt marsvin som kompis till den som blivit ensam. Före nättiden mao Redan då frågade jag ut alla om dödsorsak, förlopp mm. 

Jag hade själv haft marsvin som bara tagit sig framåt med bakbenen släpandes men eftersom de var pigga och hungriga och ville röra sig så hjälpte jag dem för att se vad som skulle hända. Ganska snart kom någon liten förändring. Kanske ett bakben eller tass som återfick rörelseförmåga. Så småningom var de uppe på alla fyra benen och hade inga funktionsnedsättningar  kvar. Har aldrig varit med om att det hänt samma marsvin mer än en gång. Den klassiska tolkningen som veterinärer ställde var marsvinsförlamning men det är en infektionssjukdom. Inte en skada. Då är dessutom utgången dödlig. 

När det hände en av de marsvin jag fött upp ringde ägarna till mig och de såg att marsvinet var opåverkat . Jag berättade att de skulle bara hålla marsvinet rent om det behövdes och se till att det inte låg stilla på en sida utan flytta den och ställa den på alla benen. Den äldsta jag har träffat på var nästan nio år men även hon kom upp på alla ben ganska snabbt tack vare mycket golvtid och träning med matte som helt sonika ställde honan på benen. De flesta som drabbas är marsvin som inte rör sig så mycket och eller är gamla. 

Gamla marsvin har ofta en lika gammal kompis och risken är stor att den ena dör före den andra . Givetvis ska marsvinet ha en ny kompis men man måste välja ett marsvin som inte är skrämmande för det gamla marsvinet på något sätt. När det gäller honor spelar inte åldern så stor roll Men kompisen måste vara snäll och lugn. Hanar måste också ha en fredlig kompis och en äldre herre brukar vara bäst.

Kolla allmäntillståndet och försök förstå vilka signaler det ger dig. Kort andning, ansträngd andning. Kan vara problem med hjärta. Kort andning kan vara en infektion. Mer stillasittande än vanligt kan betyda att marsvinet inte orkar pga att något organ inte fungerar. Titta på alla leder och jämför med ett yngre marsvin. Är de svullna kan det betyda inflammation och artros Vill man se om de blir rörligare med smärtlindring så kan man ge Ibuprofen en gång..Man väljer den flytande för barn.

Givetvis ska man kolla maghälsan. Men ger man inte en diet med bara gurka sallad, paprika och tomater är risken mindre att de får gaser. Det är bäst att hålla sig till morötter och kålsorter och bara ge sallad som lite godis ibland. Broccoli kan man ge då och då Det är en nyttig grönsak. Viktigt är att hitta hö det gamla marsvinet äter med god aptit och givetvis ska det hålla bra kvalitet. Gamla marsvin kan tappa en del vikt så det kan vara en bra försäkring med säd som de gillar, 

Titta på tänderna som man ser och kolla hur de tuggar . Snabbt regelbundet utan uppehåll skall de mala i sig maten. Jag har många ggr kontrollerat kindtänder genom att sticka in lillfingret mellan tandraderna, Då kan man känna om det är trångt och om det känns väldigt ojämnt någonstans. De försöker alltid spotta ut fingret så man blir inte biten.

Gamla marsvin kan ha framtänder som är ojämna men har ändå den vassa kanten som behövs för att bita av. Det kan vara så att marvinet har en skadad tand och även en massa extrautskott . Man kan ta bort det som inte ser ut att fylla någon funktion. Det ser ibland ut som en extra tand. Jag har sett marsvin där en tand har växt fel och kommit ut genom huden under hakan. De verkar ädå obesvärade. Går att klippa av tanden och till slut växer den rätt igen

Bad mår även gamla marsvin bra av. Är det inte trettio grader varmt så måste man torka med fön eller handduksbyten tills de är helt torra. 

Kolla utskott på sidorna av framfötter. Små hornliknande utskott. De kan klippas om de blir långa. Ovanligt men det händer att den lilla hornbiten fastna på något sätt och bryts av.  Använder man fil var försiktig så inte filen kommer åt huden.

Monica Willnerth

Publicerad den av — Lämna en kommentar

För långa framtänder hos marsvin,

(redigering och anpassning pågår)

marsvinets vård och skötsel

För långa framtänder?

Det är inte ovanligt att veterinärer tror att fullt normala framtänder på marsvin är för långa. Många marsvin får sina helt normala framtänder klippta vid ett veterinärbesök. Av denna anledning plockade Monica Willnerth fram sin kamera så att vi kunde fotografera flera uppsättningar normala ”marsvinsbett”. 

Marsvins framtänder ä r långa. De undre är alltid längre än de övre –  ungefär 1,5 gång så långa. Man kan också se att det finns en slityta på baksidan av de övre framtänderna där de övre och undre framtänderna möts när marsvinet tuggar. Framtänderna används till att gnaga, knipsa av strån och mata in föda i munnen. De har bara emalj på framsidan. Det gör att de hålls vassa och skarpa av sig själva. Förutom de fyra framtänderna har marsvin 16 kindtänder längre in i munhålan. Dessa används till att tugga och mala födan. Det är en lucka, eller ett mellanrum, mellan framtänder och kindtänder eftersom marsvin inte har några hörntänder. Kindtänderna ser man inte utan att använda speciella instrument. Det beror dels på att de ju sitter långt bak i munhålan, dels på att marsvinens kinder liksom ”faller in” när de gapar och därmed döljer kindtänderna. 

Både framtänderna och kindtänderna växer ständigt eftersom marsvin är ”konstruerade” att äta mycket gräs och annan föda som sliter på tänderna. Om tänderna inte växte så skulle marsvinens tänder snart slitas ned. Detta medför förstås också att marsvin MÅSTE äta mycket gräs och hö för att tänderna ska hållas normal-långa. Glöm aldrig bort att ge dina marsvin rikligt med hö! Det är ju dessutom en viktig sysselsättning och deras viktigaste aktivitet i livet.. 

Tag för vana att en gång i veckan göra en liten hälsokontroll och bland annat titta på dina marsvins framtänder. Lär dig hur de ser ut så upptäcker du snabbare om något inte är som det ska. Det är också viktigt att håll koll på hur marsvinen tuggar sin mat. De ska tugga snabbt och jämnt åt båda sidor. Varningssignaler är:

  • långsamt tuggande
  • att marsvin ”vänder maten” i munnen
  • att marsvin väljer bort mat som är jobbigare att tugga ex. hö, morötter
  • framtänder som inte möts rakt
  • framtänder som kröker sig inåt
  • ”flisade” morötter

Ibland kan marsvin med tandproblem tugga sönder morötter i småbitar. Då rör det sig om marsvin som kan tugga bra med framtänderna, men har svårt att få i sig morotsbitarna eftersom de fastnar mellan överväxta kindtänder. Dessa marsvin väljer inte bort hård mat, men tycks inte få i sig så mycket trots att de äter nästan jämnt. (Stina Thörn, opublicerad, 2003). Jag har träffat på marsvin som ibland ”flisar morötter” utan att det är något fel på deras tänder. Kanske är det kul att gnaga sönder de morötter som dessa marsvin inte orkar eller vill äta upp när det funnits massor av andra goda grönsaker till middag. Skulle marsvinen ”flisa morötter” är det väldigt viktigt att väga dem så att man ser att de inte minskar i vikt. Går de ned i vikt måste du snabbt söka hjälp.

I en del böcker kan man läsa att marsvin med normalt bett har munnen stängd. Jag blev lite oroad av det när jag var ny marsvinsägare. Några av mina marsvin har nämligen ofta underläppen lite slappt hängande, men de har normala tänder i alla fall. Om marsvinen inte kan stänga munnen ordentligt (när de vill det) blir de våta av saliv under hakan och det är ytterligare ett tecken på att man bör söka hjälp.

/Mia Winge

Marsvinshjälpen     www.marsvinshjalpen.se

Foton: Monica Willnerth

Två uppsättningar normala framtänder:

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Burar

Marsvinets vård och skötsel.

Marsvinsvård och skötsel

Burars inverkan på marsvinshälsa
Text: Monica Willnerth

Inlägget innehåller en ej betald betallänk till Zooplus.

Jag ser ofta att man sätter avels-hanar ensamma i en mindre bur än de djur som är flera kompisar. Det borde vara tvärtom! De ensamma hanarna behöver en stor bur med  inredning och plats att vandra över. Dessutom ska man aldrig ha ensamma marsvin Marsvin som går tillsammans stimulerar varandra till rörelse i buren. Den ensamma individen måste ha maten på flera platser och flera hus att välja mellan. Har man långhår så kan man lägga en bit vetbed på husen för att de inte ska bli våta eller sätta en liten ramp runt hustaket för att kunna ha spån där.  

Marsvin som sitter ensamma har avsevärt större risk för att råka ut för ohälsa. Hanar får lättare infektioner vid könsorganen Uvi , Inflammation i förhud och könsorgan när de sitter stilla  där de kissat och bajsat. De kan få inflammationer under tassarna om de inte har ett stötdämpande lager med strö. De äter sämre än när de har sällskap. De  väljer ofta det som gör dem mätta snabbt och det är inte hö. De kan bli väldigt magra. En del hanar dricker för lite när de är ensamma.

Alla kan nog intyga att ett ensamt marsvin är stillsamt. Det finns dock de som istället utvecklar stereotypier. Det kan vara vattenflasktömning, gnagande på trädetaljer, gallerbitning. Biter de bara på gallret när man kommer med mat så är det inte en stereotypi.  Stereotypi är ett beteende som de utvecklar för att lindra stress.  Krubbitning är också en stereotypi. Det är ett beteende som upprepas många gånger och är svårt att bryta. Det sker dagligen.

Marsvin har rätt att ha ett naturligt beteende. Vi kan inte döma dem till ett liv utan någon stimulans. Mentala hälsan är lika viktig i marsvins liv som för oss. Tro inte att marsvin är stillasittande djur! De är i ständig rörelse när de får yta att röra sig på. Vilostunderna är korta. Större delen av dygnet ägnas åt förflyttning och födosök. Det är omöjligt för marsvin att vara så aktiva i en bur på 1mx50. Golvytan är för liten. Buren är avsökt på ett par, tre steg. Marsvin är undersökande nyfikna varelser. Ett litet djur med så mycket energi som det inte får möjlighet att ge utlopp om ytan är för liten. Aktiveringsleksaker kan inte ersätta deras sökande beteende.  Marsvin är inte rovdjur  och behöver inte spåra och döda byte så aktivering är bäst att erbjuda genom generösa betesytor kompisar.

Det finns ytterligare ett rörelsemönster de ägnar många timmar åt. Gräva och krafsa! De letar då efter mogna frön som fallit av gräset eller som det blir för marsvin son bor inomhus- frön från hö. Det är en viktig näringskälla. Tät städning av buren minimerar förekomsten av frön. Man ersätter det genom att strö lite säd i spånet. Strö ska man vara generös med och det bör vara minst 10 cm. Det är lätt att förstå att marsvin förlorar mycket av sitt naturliga beteende när man använde vetbed och fleece tex. Likaså att begränsa ytan där de kan äta hö inskränker möjligheten att röra sig under naturliga förhållanden. Både hölådor och höhäckar är dålig inredning. Höhäckar kan de skada sig illa på så sådana skall aldrig finnas i buren. 

(korrektur och redigering www.marsvinsklubben.se)