Monicas skötselråd av marsvin!

copyright på bild (får delas med angivande av källa www.marsvinsklubben.se)

Skötsel av marsvin

Marsvin är personliga, pratsamma och lätta att få tama. Att ligga i ett varmt knä  marsvin lär dig sig när de upptäcker att det är varmt. De trivs med värme och värmen gör dem avslappnade och de kan nästan somna. De låter sig klappas men avstår hellre från den kontakten.

Husdjuren skall trivas och då måste vi veta hur de lever i frihet. De här frågorna bör man ställa sig:

1. Lever djuren ensamma eller i flock?
2. Vad äter de? Hur ofta äter de?
3. Är de rovdjur eller bytesdjur?
4. I vilken miljö och över hur stora ytor rör sig djuren?                                                                                           

1)  Marsvin lever i flock

Djur som lever i flock måste hållas tillsammans med djur av samma art för att de skall vara trygga och vara aktiva. Marsvin är typiska flockdjur och behöver  individer av samma art för att kunna kommunicera, vilket är det viktigaste i ett marsvins liv jämte maten! Marsvins säkerhet är flocken där de är många tillsammans och mindre risk att den enskilda individen skall bli fångad och dödad. Marsvin skall alltid vara minst två. Det går utmärkt att ha både hane-hane(nästan alltid!) eller hona-hona. Man kan inte hålla hona-hane tillsammans hela tiden för honan klarar inte att ständigt vara dräktig och samtidigt dia ungar, vilket skulle ske om honan och hanen ständigt levde tillsammans. Risken att honan avlider är mycket stor. Kastrerad hane är ett bra alternativ och då kan man utöka flocken med fler honor.

2)  Vilda marsvin äter gräs, frön och örter som finns i deras naturliga miljö i Sydamerikas gräs- och buskområden… och de äter hela dygnet.

Sällskapsmarsvin skall ha fri tillgång på hö av god kvalitet som fylls på minst 2 gånger per dag. Det är höet som marsvinen ska äta sig mätta på och det ska serveras direkt på burgolvet. Höhäckar skall man inte använda. Det är onaturligt och ger inte den stimulans som hö på burgolvet ger. De kan gömma sig, i det och välja ut de godaste delarna och det viktigaste av allt vandra under letandet. Dessutom har det hänt många olyckor där marsvin fastnat med benen i höhäckar. Marsvin ska dagligen få tex en morot och ett blad vitkål eller salladskål. Kålsorter och morötter är bäst att ha som basfoder. Variera ibland med andra grönsaker som broccoli, stjälkselleri, selleri, blomkål, kålrot, majs , rödbetor, grönkål  och ibland lite frukt. Melon, tomat, paprika gurka samt  sallat  kan man ge någon gång. Marsvin kan, liksom människor, inte tillverka eget C-vitamin och det man bedömer som behov är  ca 10 mg/kg kroppsvikt genom fodret varje dag. C vitamin finns i de flesta grönsaker och även  i bra hö så det är inget man behöver fundera på. Det finns flytande vitamintillskott utan mineraler att tillsätta i kligröten  Problemet är att efter endast några timmar är C-vitaminet i dessa produkter förstörs av syre, ljus och klor i kranvattnet. Så tillsätter man -vitamin i vattenflaskan kan så kommer cvitaminet förstöras. Tyvärr så kan det också hända att de inte dricker ur vattenflaskan heller om man tillsätter något. C-vitamin i brustablettform ska man aldrig ge eftersom det kan orsaka urinsten. Saltsten ska man heller aldrig ge av precis samma skäl. Kraftfoder kan man ge i form av kornkross, hel havre eller krossad havre. Även lite krossad råg och krossad vete går bra  Kli och ibland en tsk vetegroddar, blandat med lite vatten till en gröt . Kli finns i alla matbutiker. Ge max en halv deciliter kraftfoder om dagen. Fröblandningar och marsvinsgodis innehåller mycket fett och kan ha hög calciumhalt så det ska de aldrig äta. Pellets är inget marsvin ska äta eftersom alla sorter även de med låg calciumhalt ger urinsten.  De skall inte äta någon processad föda. Marsvinen skall få sin huvudsakliga näring från hö och efter det grönsaker men endast i små mängder. På sommaren finns en mängd godsaker att plocka i naturen. I huvudsak gräs men även  vitklöver är på deras önskelista. Prova gärna fler örter som t.ex. daggkåpa, groblad, röllika, tussilagoblad och kirskål (kers), Stormåra mm.  Grenar från äppelträd eller sälg kan de få någon gång .                                                                                                                                                

3) Marsvin är bytesdjur

Eftersom marsvin är bytesdjur och måste kunna gömma sig vid fara behöver de hus i buren. Ett hus till varje marsvin gör att de kan känna trygghet när de vilar sig eller om de vill dra sig undan om något oroat dem. Har man fler än tre så behöver man inte ha hus till varje marsvin och då hellre åtminstone ett lite större hus. Det är en myt att marsvin inte ska ha hus första tiden i det nya hemmet för att de blir snabbare tama utan hus. Marsvin behöver alltid ha tillgång till hus! Varför ska man utsätta dem för onödig stress? De blir bara rädda om de inte har någonstans där de kan gömma sig och förtroendet för människor lär inte växa om vi ständigt skrämmer dem genom vår blotta närvaro..                                                    

4) Marsvin i frihet lever i en gräs- och buskmiljö och gömmer sig i gropar under buskar eftersom de inte bygger bo. De är i rörelse en stor del av dygnet och som mest aktiva morgon och kväll i vilt tillstånd.

Sällskapsmarsvin behöver en stor bur! Det är lätt att bygga en bur själv.  Man kan ha tre hela sidor och en framsida med nätlucka. Använd nät med kvadratiska maskor. För marsvin är 120cmx60cm ett absolut minimum men man bör ha en yta som är avgränsad utanför buren där de kan gå runt och söka mat.  De kan vara upp till 3 i den storleken eftersom de trivs med många kompisar som stimulerar till rörelse. De rör sig mer om de är fler även på en liten yta än när de är två och ju fler marsvin ju mer rörelse i buren. 140 burar ger mycket mer yta än 120 burar Allra bäst är att bygga en egen bur. Golvmaterial som är bra är tex formpluyfaskivor. Som sidor kan man använda hyllplan. Välj att ha en del av buren skyddad med tak. På botten av buren lägger man kutterspån. Kutterspån och hö kan man köpa billigt på Granngården eller stora påsar i djuraffären. Om det bildas beläggningar på burbotten på de ställen där marsvinen kissar, så kan man lätt få bort dessa med lite ättiksprit eller citronsyra (matvarubutiken). Skölj sedan med vatten.

Marsvin behöver komma ut dagligen om man inte har en bur som är mer än ett par meter för att få undersöka omgivningen, leta mat mao) och få möjlighet att röra på sig över lite större ytor. Det är bra om de hittar något ätbart under promenaderna för att de ska ha ett naturligt beteende. Marsvin vandrar under sitt betande över en ganska stor yta. Särskilt unga marsvin gör ofta krumsprång och rusher hit och dit. Jag har genom åren insett att de sk popcornhoppen inte grundar sig i glädje utan frustration över att de inte hittar mat! Innan de skuttar så doppas nosen ner mot underlaget på det sätt de gör när de ska plocka upp mat och sedan kommer ett hopp! Marsvin som släpps i uteburar med mycket mat borde skutta av glädje men det gör de aldrig! Marsvin kan hållas i öppen bur så att de kan gå ut och in i buren som de vill. De kan bli rumsrena om de har rätt gener rumsrena. På deras sovställen under bokhyllor, bord eller var de väljer att vila, lägger man plast, tidningar, alternativt plastad frotté och en vetbed (luddig filt som finns i hundaffärer). För att få dem att vandra runt sprid ut lite mat. På sommaren är lite grässtrån utmärkt inspirationskälla till att röra sig Är marsvinen lite skygga i början kan man lägga ut lite extra attraktiva grönsaker på golvet och ställa ut deras hus så att de får gömställen de känner igen. Vill man se till att marsvinen av säkerhetsskäl inte kan springa runt i hela huset/lägenheten så kan man bygga en stor ”hage” med tex låga galler, korta sektioner som hakas ihop. Finns i Zoobutik eller gör en egen konstruktion. Har man inte en hage till marsvinen kan det vara bra att skydda elektriska sladdar med sladdsamlare eller plaströr. De är visserligen inte så intresserade av dem.

Marsvin är tropiska djur och kan därför inte bo utomhus som kaniner. De kan däremot vara ute dagtid på sommaren. Uteburen skall ha lock och solskydd. Lock för att skydda dem mot hundar, fåglar andra djur som kan vara intresserade och närgångna. Solskydd för att marsvin måste kunna komma undan solen då de kan lätt bli överhettade. Är de ute i svalare väder och även när det är hög luftfuktighet ska de ha en torr plats med strö och hö under tak och väggar. Kalla fuktiga somrar är det lätt att de får lunginflammation om de måste sitta still på fuktig gräsmatta. Jag har därför alltid ett större hus med golv där jag kan lägga både spån och hö i uteburen.

Sjuka marsvin

Ett marsvin som äter mindre än vanligt och är lite stillsamt, kanske med lite burrig päls, måste betraktas som sjuk och undersökas för att kunna räddas. Eftersom marsvin har väldigt hög ämnesomsättning blir de mycket dåliga om de inte äter eller får i sig vätska på så kort tid som sex timmar till ett dygn. Vänta aldrig med att kontakta en veterinär som är marsvinskunnig, en erfaren uppfödare eller Marsvinshjälpen för råd. En vanlig dödsorsak hos marsvin är lunginflammation. Tecken på lunginflammation kan vara mycket diffusa (se sjukdomssymptom i början på stycket). Andra vanliga åkommor är ögoninflammation, problem med urinvägar och abscesser (varbölder). Urinsten, njurproblem, urinvägsinfektioner är mycket vanliga orsaker till veterinärbesök. Undviker man pellets samt marsvinsblandningar så slipper man det problemet.  Om dina marsvin piper (liksom kvittrar eller visslar) när de kissar eller om urinen är blodblandad måste du uppsöka veterinär. Däremot kan marsvinens urin färgas mörkt orange när de äter mycket maskrosblad. Rödbetor och andra röda grönsaker/frukter kan också färga urinen. Ett marsvin är aldrig hängiga en dag. Då är något fel!  Försäkra marsvinen! Kostar lite och ger mycket.                                                                                                                   

Ohyra

Marsvin kan få kvalster, löss och mycoser (svampangrepp).

Pälsätare ser ut som små vita ålar som rör sig i pälsen. De badas bort med ett ohyreschampo hexocil tex  eller behandla med Exner (helt giftfritt) som finns att köpa i zoobutiker. Frontline spray finns även på apoteket och det är effektivaste hjälpmedlet.

Sellnick är ett skabbkvalster som inte kan ses med blotta ögat då de lever under huden. Marsvinet kliar bort pälsen och biter ibland upp sår. Drabbade marsvin behandlas med Stronghold vilket är receptbelagt. Ivomec injektionsvätska kan ges både under huden (subkutant) och i munnen (oralt). Observera att marsvin under 5 veckor aldrig bör ges Ivomec oralt. 

Static lice är ett kvalster som lever i pälsen på marsvinen och ser ut som mjäll eller små prickar som ofta sitter runt bakdelen. De kan se ut som små ovala pärlor uppträdda på pälsens hårstrån. De kan vara svåra att bli av med, men är inte farliga för marsvinen, så tag den tid som krävs. Acceptera dock inte att static finns på marsvinen. De medför obehag genom att det kliar i pälsen. Bada igenom hela pälsen med Exner. Den kväver kvalstren genom att täppa till deras andningsvägar. För marsvinen är lösningen ofarlig och behöver inte badas bort. Man kan prova att bada i ohyreschampo eller spraya med Frontlinespray (Apoteket). Gemensamt för alla behandlingar ovan är att de  upprepas 3 ggr med 7 ¨10 dagars mellanrum. Behandla alltid alla marsvin som bor  i samma rum.

Svampangrepp finns i olika former, allt ifrån munsvamp (behandlas med mucostatin) som vanligtvis orsakas av sura frukter till den mer allvarliga ringormen som kan smitta till/från människor och andra djur. Ringorm ger ej klåda eller avmagring och läker ut av sig själv. De kan även få andra allvarliga mucoser. Ringorm behandlas idag med Intrafungol som veterinären måste skriva ut.

Tandproblem

Marsvin kan få problem att tugga födan.  Kindtänderna får utskott eller växer fel så att tandytorna inte möts. Marsvin kan också drabbas av förvärvade tandfel genom att de äter  pellets och annat som kan skada munnen och ge en inflammation eller sår.  Någon del av en tand får utskott som nöter hål i kindregionen. Sår i munnen pga vasst hö och zoobutikskraftfoder är inte ovanligt. Matvägrar marsvinet, tuggar långsamt, spottar ut mat eller slutar äta hö måste man undersöka marsvinet hos veterinär. Håll koll på att marsvinen inte äter mindre än normalt – det är en varningssignal när intresset för mat minskar. Ett bra sätt att i tidigt stadium upptäcka t.ex. tandfel är att väga marsvinen (på hushållsvåg) en gång i veckan. Kontakta veterinär om marsvinet går ner i vikt. Marsvin kan slå av framtänder och kan inte bita av bitar från  morötter. Tänderna växer ut på en vecka, men måste kanske klippas lite för de inte ska växa ojämnt. Det kan man göra med en liten sidavbitare. Under tiden tänderna växer ut river man morötter och skär allt i små bitar. Hö brukar de kunna äta med avslagna tänder. Använd vågen! Abscesser i käkregionen kan ha orsakats av infektion i tändernas tillväxtområde eller rötter. Pellets och annan processad föda med malda ingredienser har en viss förmåga att blida en seg smet som kan tränga in mellan tand och tandkött Vassa bitar i marsvinskraftfoder och även grovt vasst hö kan sticka hål i tandköttet och sedan kommer en abscess!  Det är bakterier som förökar sig under tandkött eller sår i munnen som ger abscesser. .Tilläggas bör att satinmarsvin ofta har en sjukdom som kalkar ur skelettet och därför ger dem tuggsmärta. Satinmarsvin får inte avlas på. Det är inte tänderna som orsakar problemet. Satin är ett blankt marsvin. När marsvin har tuggproblem kan man ge Ipren för barn som är flytande för att de ska vara smärtfria.  Under den tid tänderna justeras. Veterinären skriver ut Metacam som är nsaidpreparat.

Tarmproblem

Marsvin kan få problem med tarmarna och tarmperistaltiken är orsaken.. Tarmen slutar dra sig samman och födan ligger kvar i tarmen. Tarmen fylls på tills den är full och då stannar den bearbetade maten i magsäcken som också fylls och då kan marsvinet få upp mat i munnen som svalts tidigare. Jag har sett ett visst samband mellan intag av många små grönsaksportioner under dygnet. Kan mycket väl vara en stor giva ett par gånger om dan med. Grönsakerna triggar inte tarmen att röra sig lika mycket som gräs gör. Det här är min teori som grundar sig på intervjuer med drabbade marsvins ägare. Det var enda gemensamma nämnaren. Kan tänka mig att morötter, kålrot mm inte ger samma brist på stimulans som gurka, tomat och sallad. Födan passerar alltså bra utan att tarmen behöver jobba om man ger vattenrika grönsaker. Det slutar ofta med att marsvinet avlider. Kommer man i tid till veterinär som är insatt i problemet kan marsvinet räddas.

Diarré

Marsvin får sällan diarré om de får lämplig mat. Det är viktigt att ingripa snabbt om det händer eftersom de förlorar mycket vätska och det är livshotande. I svåra fall har jag skrapat lite grann från en immodiumtablett och det har fungerat även på ungar. Men det behövs ytterst lite. Risavkok är bra att ge också. Ge samtidigt vätskeersättning. Var försiktig med mat första timmarna. Dr Kousa risdiet går bra att ge.

Matning av sjuka marsvin

Sjuka marsvin överlever inte på morotspuré och vatten! Fortimel näringsdryck (gärna Juicy) kan användas att mata sjuka marsvin med. Det finns på apoteket. Nu finns  Critical Care (Oxbow) hos veterinärer och zoobutiker. Det är ett pulver som blandas med vatten och är avsett för sjuka marsvin. Men ger inte mycket energi.  Det finns kapslar med Acidofilus-bakterier (Symbioplex finns i hälsokost-butiker) som man kan ge en gång om dagen för att hålla tarmfloran i trim när de matas. Aloe Vera juice fungerar bra med. Man kan mixa lite grönsaker och blanda med hövatten (silat vatten från hö som legat i vatten över natten). Dr Kousa vete- eller risdiet, som kan finns i livsmedelsbutiker eller på nätet eller hälsokost, är bra att blanda näringsdryck/mixade grönsaker med för bättre konsistens och lite fibrer. Du kan också köpa fibertabletter och krossa dem i en mortel och blanda i näringsdrycken men ger man Critical care behövs inte det. Critical care finns som finmalet och är lättare att blanda med vätska.. Havremust beredd på sojamjölk ger ett bra näringstillskott. Man kan även använda havremjölet för att få en bra konsistens på det man matar med. Extra energi ger lite soja eller havregrädde. Det finns på apotek för människor som är svaga och har sväljproblem ett  pulver som gör vätskan geleartad och den är lättare att svälja då.Man kan ge vätskeersättning också. Marsvinshjälpen   www.marsvinshjalpen.se